Olov Svedelid: Dödens medicin (Bonnierförlagen 1996)
Omorganisation hos polisen upplöser Centrala Span-gruppen och Roland Hassel tar återigen ett internationellt uppdrag för Interpols räkning.

Det börjar med att Hassels barndomskamrat Nick och dennes nigerianske hustru Julie stryker med i en brand med rasistiska förtecken. Roland Hassel får leverera en avvisad nigerian tillbaka till hemlandet och samtidigt lämna ett dödsbesked till Julies föräldrar. När han ändå är i Nigeria får han ta och söka upp doktor Bisi Yaro och fråga denne hur det kommer sig att doktorn skrivit ut verkningslösa piller till Nick. Ja, falska läkemedel är i fokus.

Olyckligtvis blir det så att den svenske polisen anklagas för mord och hålls som fånge i Nigeria, utsätts för tortyr och blir hjärntvättad! Snart är Hassel i ett hett helvete där han piskas, slickar stövlar och försöker att sörpla i sig vatten från väggar och golv...

I sanning en lite annorlunda Hassel-berättelse, men det är å andra sidan det som gör den spännande. 295 sidor.




Olov Svedelid: Giftiga karameller (Forum 1997)
Här kommer en samling kortberättelser utspridda över 225 sidor.

Först ut är Frestelsen i vilken Evert har avslöjats som fifflare av sin chef. Uppemot tio miljoner har Evert lurat banken på.

Det mörka rummet följer och här har vi Artur som skall spela hustrun Eva ett spratt.

Heder i kroppen handlar en hel del om gamla tanten Edit men också om Håkan, Bosse och de andra som planerar ett bankrån.

Mord i mycket låst rum. Javisst, ett låsta rummet-mordmysterium. Den femte berättelsen är Snöstormen och den sjätte är Nyårssmällar. Den förstnämnda handlar om skidåkning och den sistnämnda är den första av tre olika Roland Hassel-noveller i den här sagosamlingen.

Nyårssmällar innebär ett kvinnomord som upptäcks en stund efter tolvslaget på det nya året. Hassel och kollegorna frågar ut grannar och söker en mördare.

Varnande ljus tar vid som Hassel-novell nummer två och handlar om två försvunna män och den religiösa sammanslutningen Jobiterna. Den tredje berättelsen med Hassel blir Spelaren och är ytterligare ett bidrag om bankrån.

Ett uppdrag i min smak handlar om ett rejält scoop, ett fingerat mord som det skall skrivas om och Blixt och dunder rör rädslan för åskväder.

De fyra sidorna som utgör Visor för små barn handlar om mord och musik. I På bar gärning träffar vi Georg som har fått för sig att hustrun bedrar honom och beslutar sig för att inhandla nya vitvaror...

Djävulens domstol hamnar Sven i. Sven har gjort dumheter och måste bestraffas. Rättsläkare Haraldsson kör över någon i novellen med det passande namnet Överkörd. Rutten frukt handlar om torghandel och narkotikalangning och i Samtal i tågkupé är det stackars Harald som får sällskap av Nils-Erik Mesis.

Bokens allra sista bidrag är Slutet på historien i vilken författarparet Erik och Linda försöker sig på att skriva en deckarhistoria tillsammans.

De här 225 sidorna bjuder på rätt lättsmält och snabbläst underhållning. Mycket handlar om girighet och/eller hämnd men det är väl ärligt talat inga större skrällar när berättelsernas upplösning skall komma, man kan oftast se allt framför sig på förhand. Så väl mycket är kanske rätt förutsägbart med andra ord. Det är ingen saga som direkt sticker ut som extra bra eller extra dålig så ett medelbetyg är synnerligen lämpligt.




Olov Svedelid: Domens dag (Forum 1998)
Interpols Carl Hiller övertalar en motvillig Roland Hassel att återigen ta ett internationellt uppdrag.

Den här gången utbildas han till långtradarchaffis. Hassel får göra resor ned i Europa för att utreda omfattande lastbilsstölder. Allt tar en vändning till det allra hemskaste när det visar sig att skurkar håller på med att modifiera kemiska och biologiska vapen och sedan släpper dem lösa...

Stackars Roland Hassel har aldrig varit mer illa ute och efter mer än tjugotalet svåra utredningar vill det inte säga lite. Den här gången blir han Ebolavirussmittad! 329 sidor.




Olov Svedelid: Dödens budbärare (Forum 1999)
Roland Hassel är rejält trött på att arbeta utomlands, men naturligtvis spelar det ingen roll vad den svenska supersnuten vill. Plötsligt är Hassel på alla löpsedlar som vittnet till ett sprängdåd och naturligtvis vill terrororganisationen få honom tystad. Ja, hela familjen är nu hotad.

Virena och Elin får gömma sig på hemlig ort. Hassel själv sminkas om till en äldre man, får en schweizisk identitet och far runt i Amsterdam och Tyskland med nya Interpolpoliser. Man letar som sagt bombmakare, de hemskaste av terrorister...

Skurkarna verkar ha siktet inställt på allt och alla som har något att göra med en nyutkommen bok om Balkan. Jaha ja, det här var ju inte så värst märkvärdigt eller superspännande, snarare en rätt seg historia på 360 sidor. En av de sämre Hassel-historierna.




Olov Svedelid: Rovriddarna (Förlags AB Gondolin 1999)
Här kommer en ganska kort Hassel-berättelse på 118 sidor (med text i stor stil), ursprungligen från DAST Magazine nr 1/99.

Hassel lämnar tillfälligt underrättelseavdelningen på länskriminalen för ett extrapass med gamla kollegor inom spaningsroteln. Det är visst influensatider och många ligger sjuka, kan månne Hassel förstärka teamet?

Jo, då. Tillsammans med Rune Nyberg söker han efter Gunnar Persson, Röjarn kallad, i Stockholms katakomber men när Nyberg retar upp några uteliggare och blir slagen till marken får Hassel återigen bilda par med polis Myrna Clavebo. Tillsammans söker de efter den kidnappade forskaren Bernhard Ling, söker ledtrådar hos forskare, exfruar och gamla betjänter. Möjligen har till och med Röjarn med detta fall att göra visar det sig.

Fast Röjarn hittas mördad och någon sänder successivt ökade krav på lösensumma för geniet Ling. 400 miljoner kronor vill man ha. De företag Ling arbetar åt verkar redo att hosta upp slantarna...

Då får Hassel 800 stick av mördarbin och kommer i samma veva såklart på fallets lösning! Rovriddarna är en snabbläst, avskalad Hasselberättelse, men icke desto mindre ändå i samma stil som tjogtalet tidigare historier. Så mer av samma, men ändå mindre liksom.




Olof Svedelid: Hassel och jakten på lilla Mona (Bonnierförlagen 2001)
223 sidor, omfattande fem stycken Hasselnoveller, varav den sista (Rovriddarna) är längst och dessutom tidigare utgiven i en egen bok. Recension av Rovriddarna finns på annan plats här på hemsidan.

Samlingens första berättelse heter som boktiteln, därefter följer Kvinnan på fotot, Mannen som försvann samt Flickan med påskäggen.

Sonja söker sin försvunna struliga tonårsdotter Mona. Enda ledtråden är ett faxmeddelande från Tacho. Möjligen är det avsänt av den förslagne brottslingen Tabor som polisen letat efter i dagar och år. Hassel börjar söka efter både Tabor och Mona och är delvis lyckosam. Fast när han hittar Mona sätter hon en injektionsnål i armen på honom och Hassel somnar in…

Två män och en kvinna rånar banken. Nu letar man efter Musse Pigg, Kalle Anka och Kajsa Anka…

Gamla fru Odinger saknar sin man Georg sedan två veckor tillbaka. Mannen reser förvisso en hel del men han brukar alltid hålla kontakten, ringa varje dag. Han är rik och har ett företag att sköta, varför skulle han frivilligt hålla sig borta? Ja, Hassel och kamraterna börjar leta efter Georg och då kommer det fram ny information av oväntat slag. Georg verkar ha spelat bort större delen av förmögenheten och flytt för att undkomma lånehajarna…

Ture (Jätten) Johannesson sitter i finkan för stöld, men han var inte ensam om att begå inbrott. Polisen söker en kumpan, någon som sitter på dussintals diamanter.

Det var det hela, om man alltså inte glömmer bort Rovriddarna. Lite lagom lättläst och i linje med övriga Hasselberättelser. Egentligen erbjuds här bara mer av samma som i de flesta andra Hasselböcker men nu berättat på färre sidor. Så allt är lite mer rakt på sak, vilket förstås är ett plus. Hassel blir således hotad eller får stryk inte fullt så ofta i de här sagorna…