Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren: Cirkeln (Rabén & Sjögren 2011)
Omtalade Cirkeln kan kanske liknas lite vid TV-serierna Förhäxad och Buffy och vampyrerna. Vi stiftar bekantskap med en bunt ungdomar som just börjat gymnasiet i den lilla staden Engelsfors. Det mesta är elände, grått och dystert. Självskadebeteende, hallucinationer, sömnstörningar, ätstörningar, mobbning, akne, kommunikationsproblem med föräldrarna, styvföräldrar som avskys, avundsjuka, dåligt självförtroende osv. Inget blir sedan roligare av att Elias tar livet av sig på skolans toalett. Ingen har upplevt honom som suicidal eller ens deprimerad…

Elias död blir startskottet på stora förändringar i tillvaron för sex unga flickor på skolan; Minoo, Vanessa, Rebecka, Anna-Karin, Linnéa och Ida. Plötsligt börjar somliga av dem utveckla superkrafter. Någon kan göra sig osynlig, en annan skapa eld med blotta tanken, en tredje styra andras beteende med viljekraft osv.

I samband med en blodröd fullmåne blir de alla som viljelösa zombies och beger sig, en efter en, till traktens folkpark. Där berättar en främmande röst genom Ida att deras skola är en ondskans plats, att ondskan måste bekämpas, att de måste öva upp sina krafter, bli starkare tillsammans. Det där sistnämnda är inte alldeles oproblematiskt. Några av tjejerna är vänner, somliga umgås inte alls och andra är bittra fiender. Nu måste de hemlighålla sin gemenskap i Cirkeln och sina krafter. Hur skall det här gå?

De unga tjejerna är uppenbarligen inget mindre än häxor i det godas tjänst. I vilken form ondskan skall dyka upp och hur den skall bekämpas har de ingen aning om, men visst måste de försöka rädda Engelsfors, ja hela världen…

Det hela känns faktiskt lite löjligt och väldigt mycket som en flickbok när jag påbörjar läsandet men faktum är att jag snabbt fastnar i den lättlästa storyn. Efter 520 sidor är det slut på den planerade trilogins första del och då har avslutningen känts lite blek och inte så intressant eller spännande som jag hoppats. Med fler böcker som väntar förstår du att det såklart är en bit kvar till den riktiga upplösningen på historien…

Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren: Eld (Rabén & Sjögren 2012)
Andra året på gymnasiet skall ta sin början för De Utvalda fem häxorna i Engelsfors. Att inte använda sina magiska krafter är inte alltid lätt, men har man lovat så har man. Rådet ser ju inte med blida ögon på sådant bruk för egen vinnings skull. Nu skall man granska både Anna-Karins och rektor Adrianas agerande nämnare.

Tillvaron i övrigt är i stort oförändrad. Flickorna brottas med sina relationer till familj, vänner och varandra. Känslorna svallar, kärlek och hat… Överlag bjuds det på en rätt träffsäker beskrivning av ungdomstillvaron kan jag tycka. Och naturligtvis, över allt svävar en ogripbar känsla av fara, Engelsfors är ingen bra plats att vara på.

Snart blir det förstås helt omöjligt för De Utvalda att inte använda sina krafter. Det måste naturligtvis ske i största hemlighet. Och kan man egentligen vara säker på att det mäktiga Rådet alltid vet vad som är bäst? Ja, jag kan berätta att det händer en hel del på de 638 sidorna. Gravöppningar, vänner som lämnar orten, försök att kommunicera med de döda, kärlek, mordförsök och död!

Vi stiftar bekantskap med de kända karaktärerna från boken Cirkeln och några nya figurer gör sitt intåg i storyn. Den dryge stockholmaren Viktor Ehrenskiöld, är han vän eller fiende? Spelar det ens någon roll? Där demoniska krafter är i bruk kan vän lätt bli fiende ändå… Hu!

Ett synnerligen innovativt och mycket lyckat moment i berättelsen är när de fem häxorna byter kropp med varandra och för några dagar så att säga bokstavligt talat går i någon annans skor. Plötsligt känner någon icke-rökare sig röksugen, en normalviktig tjej får dras med övervikt osv. Tjejerna får nya insikter om varandra och hjälper/stjälper i det dagliga livet… Festligt och annorlunda.

Och så kommer slutet och då skall det till en kamp med PE, den nya rörelsen som breder ut sig. Positiva Engelsfors värvar allt fler medlemmar, verksamheten ter sig alltmer sektlik. Snart är hela staden med utom De Utvalda och några få till… Detta kan bara vara ett verk av stark ond magi, men för att bryta greppet måste ledaren först avslöjas och vem är det?

Gillade du boken Cirkeln blir du garanterat inte besviken på detta. Eld fortsätter i samma stil men är bättre än Engelsfors-seriens inledning. Jag har förvisso vissa bekymmer med att hålla isär flickorna men det är ett mindre problem. Faktum är att bokens allra sista sidor är direkt magiska (!). Ah, så sagolikt spännande, vilken avslutning. Lättläst, en bok att börja läsa och inte släppa innan slutet. Ge hit nästa del bums!

Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren: Nyckeln (Rabén & Sjögren 2013)
Världens undergång väntar runt hörnet. Apokalypsen är nära. Snart kommer världen att tas över av demoner som skall strömma in genom porten som skall öppnas i Engelsfors. Endast De Utvalda sju häxorna kan stänga porten.

Vilken himla otur att flera av De Utvalda häxorna redan dödats av onda krafter så att Cirkeln inte längre är komplett. Är det ens möjligt för våra unga kvinnliga huvudpersoner att lyckas rädda världen från undergång?

Nej, säger Walter Hjorth, Rådets ordförande. Det har blivit dags för ett nytt gäng häxor att kliva fram och göra jobbet. Minoo måste lämna sina gamla vänner för att ta en ledande plats i den nya Cirkeln och träna med dem, bara då kan jorden räddas. Att överge sina bästa vänner måste väl ändå anses vara ett lågt pris för att stoppa demonerna från att ta över?

Författarna presenterar en bunt redan bekanta och somliga nya personer i den avslutande delen i Engelfors-trilogin. Olyckligtvis använder de alldeles för många sidor för att göra det. Jag kan inte riktigt hålla med den enorma skara fans på Internet som är helt lyriska över romanen. 818 sidor innebär mycket läsning och i mitt tycke dröjer det egentligen mer än 400 sidor av dem innan berättelsen riktigt tar sig.

Fram till dess är det som tidigare en massa varierande ungdomsbekymmer att ta del av, kärleksbestyr, sorg över saknade kamrater, besvärliga föräldrar, mobbande skolelever och mer på samma tema. Det mesta av detta känns rätt bekant från tidigare delar, det blir liksom bara mer av samma. Över allt detta ligger förstås också det lurande hotet från något okänt… Hur skall slutstriden stå? När? Vem eller vilka skall vara med? Vem blir hjälte? Vem blir offer? Ingen vet, det är väntans tider…

Det hela tar sig under bokens andra hälft, lättläst och helt okej är det dock hela tiden. Författarna knyter ihop säcken om Engelfors-händelserna på ett godkänt sätt men med så många sidor till förfogande hade jag trots allt önskat mig ännu mera spänning och kanske också en gnutta mer oförutsägbarhet. Det var väl inte så värst många överraskningar det bjöds på. Del 2 framstår för mig som den allra bästa delen i en rätt underhållande svensk fantasy-light-serie. Del 3, Nyckeln, känns förresten mer som Pretty Little Liars-gemenskap och mystik än typisk fantasy. Fast det är ju inte så illa det heller.