Nora Roberts: Sanna lögner (Bonnierförlagen 1993)
(Genuine Lies. 1991)
Eve Benedict är en av Hollywoods största stjärnor och har hållit sig på toppen i snart 50 år. Mängder med framgångsrika filmer, kärlekshistorier och äktenskap har hon hunnit med i sina dar och hon saknar varken vänner eller pengar. Nu har Eve beslutat sig för att det är dags att ge ut sina memoarer och hon som rört sig i de mest skiftande sällskap har verkligen saker att berätta. Nu är det dags att avslöja alla de hemligheter hon burit på så många år och hon ber journalisten Julia Summers att skriva boken.

Julia tar med sig sonen och flyttar in hos Eve och arbetet med den så omtalade ännu oskrivna boken kan ta sin början. Eve berättar för Julia om sitt liv, och Julia intervjuar människor som någon gång befunnit sig i Eves närhet. Snart finns material till en riktigt smaskig bok som kommer att vända upp och ned på mångas liv. Vännerna börjar fasa för vilka hemligheter i deras liv som kan komma att avslöjas. Snart haglar hoten över Julia och Eve...

Tja, vad säger man, det här är ganska harmlöst men när man väl börjat vill man förstås läsa vidare. Och här finns såklart en blandning av spänning, avundsjuka, glädje, sorg och romantik. Så medelmåttigt det bara kan bli. 490 sidor.

Nora Roberts: Dolda rikedomar (Bonnierförlagen 1996)
(Hidden riches. 1994)
Jed Skimmerhorn flyttar in i en lägenhet som ägs av unga Dora Conroy. Hon har lägenheten intill och på undervåningen driver hon mycket framgångsrikt en antikhandel. Jed är poliskommissarie men har tagit en time-out för att fundera kring vad han verkligen vill med livet.

Dora har ropat in en massa saker på en auktion för att sälja i sin butik. Tyvärr har ett misstag skett. Man har sålt ett parti varor som skulle till en storsamlare. Dora Conroy har fått några av mannens föremål i sin ägo. Och snart kommer en riktig skummis till den lilla antikhandeln. Det finns verkligt värdefulla saker gömda i de gulliga antikviteter Dora köpt. Någon vill ha dem tillbaka till varje pris. Och somligt har Dora sålt vidare.

Våldsamheter och romantik i en härlig mix. Det här var trevlig läsning, både spännande och kul. 503 sidor.

Nora Roberts: Hotfullt paradis (Albert Bonniers Förlag 1998)
(Sanctuary. 1997)
Jo Ellen Hathaway är en framgångsrik fotograf som arbetar för mycket. Nu har hon börjat få mystisk post. I kuvert anländer flera fotografier föreställande henne själv i närbild, men hon kan inte för sitt liv förstå vem som kunnat komma henne så nära utan att hon något märkt. Men det gör henne egentligen ingenting. Jo tror att korten skickats av någon beundrare, skicklig med kameran men blyg, som på detta sätt vill visa vad han går för.

En vacker dag kommer dock fler fotografier, nu med ett nakenfoto i helfigur och då går det upp för Jo att korten inte föreställer henne, utan hennes sedan 20 år försvunna mamma. Mamman som en dag lämnade man och tre barn och försvann spårlöst. Utarbetad, trött och rädd beslutar sig Jo för att återvända till föräldrahemmet även om hon inte haft mycket kontakt med pappan och syskonen under de år som gått sedan moderns försvinnande. Väl hemma i Paradiset (ett tjusigt hus på en semesterö) börjar det hända grejer.

På ön finns alltså far och syskon, turister, några infödda samt en bunt gamla barndomsvänner. Som av en slump börjar också andra gamla vänner oberoende av varandra att längta hem på semester. Så här finns nu Jos bror Brian, som nog är lite kär i doktor Kirby. Kirby själv är rejält intresserad av just Brian. Jos lillasyster Alexa går och drömmer om skådespelarkarriär, rikedom och berömmelse och slänger blickar på killen Giff. Även där är känslorna besvarade. Nathan reser också hem, och han blir sugen på Jo. Men Jo är trött och bär på hemligheten med korten på mamman och tänker inte falla för någon karl. Osv. Osv.

Och nånstans på ön smyger en fotograf/våldtäktsman/mördare runt och samlar offer. Denne började tydligen med Jos mamma för 20 år sedan och har nu siktet inställt på Jo själv. Och kanske, kanske är mördaren någon av de redan nämnda trevliga, snälla, arbetande, förälskade killarna.

Boken är skriven så att man länge kan misstänka dem alla. Det är alltid någon som sagt något, gjort något eller varit nånstans så att det verkligen passar in på mördaren. Riktigt härlig läsning. Man riktigt känner av det lugna behagliga livet på semesteranläggningen. (Och så kommer det en riktig otäcking och förstör...) Huvudsakligen är detta förstås en superromantisk roman med vissa spänningsinslag. 470 sidor.