Michael Moorcock: Den onda juvelen (Target Games 1991)
(The Jewel in the Skull. 1976)
Det Mörka Imperiet från öriket Granbretan tänker lägga under sig den kända världen och nå världsherravälde. Deras soldater och krigsmaskiner väller fram och vinner stora framgångar på många håll men irriterande nog håller det lilla grevskapet Kamarg fortfarande stånd. I Kamarg är det Greve Brons och hans män som sätter hårt mot hårt och kämpar för livet.
Nu har dock härskarna i Granbretan tröttnat och sänder över en motvillig spion till Kamarg för att finna Greve Brons svaga punkt. Dorian Hawkmoon har specialbehandlats för detta sitt oönskade uppdrag. Han har fått en tidsinställd bomb i form av en juvel inopererad i pannan och genom denna kan Granbretans män se allt Hawkmoon ser. Försöker han smita undan eller på annat sätt lura sina tillfångatagare kommer bomben att spränga honom i bitar...
Problemet är att Hawkmoon inte alls har några planer på att sända Kamargs folk i döden, och väl framme i det avlägsna grevskapet blir han dessutom förälskad i Greve Brons vackra dotter. I huvudet surrar juvelen vidare...
En lagom spännande fantasybok på bara 158 sidor med magi och svärdskonster, elaka krigare, monster och hjältedåd.
Drakar och Demoner-serien #37.
Michael Moorcock: Den röda amuletten (Target Games 1992)
(The Mad Godīs Amulet. 1968)
Dorian Hawkmoon och hans vapendragare Oladahn flänger runt och letar efter Runstaven, det mytomspunna föremål som kanske, kanske inte kan erbjuda en möjlighet att stå emot det Mörka Imperiet. De tvingas också leta efter den Galne Guden som just nu håller Hawkmoons älskade kvinna Yisselda fången. Men kan de verkligen besegra den Galne Guden? Han kontrollerar ju den Röda Amulettens kraft.
Överallt där Hawkmoon och Oladahn drar fram kommer fienden strax i hasorna. Krafterna hos soldaterna i grevskapet Kamarg börjar också tryta och det belägrade Slottet Brons kommer snart att falla i fiendens händer. Det återstår inget annat att göra än att med magisk kraft flytta hela slottet till en annan dimension...
158 sidor äventyr. Drakar och Demoner-serien #43.
Michael Moorcock: Gryningens svärd (Target Games 1992)
(The Sword of the Dawn. 1968)
För en tid lever Hawkmoon, Yisselda, Greve Brons, Oladahn och de andra i lugn och ro. Vålnadsfolkets uråldriga maskin fungerade; det gick att förflytta Slottet Brons genom tid och rum och bort från det Mörka Imperiets soldater.
Baron Meliadus är mycket förgrymmad. Han har svurit en helig ed att döda Hawkmoon, besegra Greve Brons och få kontroll över Kamarg. Gång efter annan har han dock misslyckats och han misstänker att hans Kungakejsare inte längre tror på honom. Vad skall han göra?
Till det försvunna Slottet Brons i det förflyttade Kamarg kommer en dag en främling. Stor fara hotar! Har någon från Granbretan lyckats finna dem? Hawkmoon och en vän ger sig maskerade iväg in i Granbretans innersta centrum för att snoka reda på vad som är på gång.
154 sidor. Drakar och Demoner-serien #47.
Michael Moorcock: Runstaven (Target Games 1993)
(The Runestaff. 1969)
Runstaven utgör de sista 154 sidorna i berättelsen om Dorian Hawkmoon och hans vänner.
Baron Meliadus har långt ifrån gett upp sina planer på att besegra Hawkmoon och Greve Brons. Tvärtom planerar han att sätta sig upp mot sin egen Kungakejsare och försöka ta makten inom det Mörka Imperiet. Hawkmoon far runt och söker efter Runstaven. Nog kommer han väl successivt lite närmre hela tiden? Tyvärr dyker det hela tiden upp hinder i form av förföljare, monster och annat.
Det handlar också om att Hawkmoon måste kunna blockera den otäcka pulserande kraften hos juvelen han har i pannan. Sakta men säkert känns det som att dess kraft börjar öka igen. Skall den till slut äta sig igenom Hawkmoons skalle?
154 sidor. Drakar och Demoner-serien #50.