Ira Levin: Sliver (Wahlström & Widstrand. 1991)
(Sliver. 1991)
Kay Norris flyttar in i en lägenhet högt upp i det stora höghuset på Manhattan. Höghuset har ett mycket dåligt rykte visar det sig. På senare tid har flera av hyresgästerna dött. Mystiska självmord och/eller våldsdåd? Ja, det är inte helt klarlagt.
Kay hejar på sina nya grannar och blir så smått förtjust i en av dem, Pete Henderson, säkerligen flera år yngre än hon själv. Snart hittas en av hyresgästerna Kay nyligen talat med död i duschen och det heta sexuella förhållande hon faktiskt inlett med unge Pete, börjar snart kännas lite obehagligt. Vem är han egentligen? När han visar sitt rätta jag för Kay blir hon både fascinerad och förfärad. Pete har en mycket speciell hobby.
Samtidigt är det många som i likhet med Kay funderar över vem som egentligen äger byggnaden de bor i. Alla dessa dödsfall och en mystisk hyresvärd som ingen har sett. Något är sannerligen fel i skyskrapan. Minst en av huvudpersonerna är inte riktigt frisk...
Av dessa 193 halvtrista sidor har det blivit en 110 minuters långfilm, där filmen faktiskt är den bättre berättelsen. Och då är filmen ändå högst medelmåttig. Erotiska scener verkar mer vara i fokus än spänningen, i alla fall i filmen. Bok och film har helt olika slut så visst kan du kolla upp båda, men ingendera är egentligen speciellt intressant. Och har inte boken ett av de gräsligaste omslagen du sett?
Ira Levin: Rosemarys son (Wahlström & Widstrand 1997)
(Son of Rosemary. 1997)
Det har gått 30 år sedan Ira Levins klassiker Rosemarys baby kom som bok och strax därefter blev en skrämmande film på biograferna, idag benämnd som en kultrulle. En mystisk men otäck historia. Nu har någon med största säkerhet tjatat på Levin och betalat stora summor för en fortsättning. Men fy sjutton, vad var det här?
Jag som älskar deckare, thrillers, rysare blev så besviken så man knappt tror det är sant. För det första är boken bara 202 sidor tjock. Det märks att författaren bara ville släppa någonting extra som kunde sälja på föregångarens goda namn och rykte. Det här kunde varit ytterligare typ en halvtimma till i filmen, eller ett extra kapitel i första boken. Som det är nu tillför boken Rosemarys son ingen spänning alls. Helt enkelt värdelös, bland det sämsta jag läst på länge. Undvik!
Men vad handlar den om då? Jo, Rosemary vaknar mirakulöst upp år 1999 efter 27 år i koma. Det första hon stöter på är en massa vårdpersonal som bär knappar med texten I LOVE ANDY på. Och denne Andy är den nya tidens Messias. Han har inspirerat och enat hela världen, talat om fred, samarbete, respekt och att alla människor är barn till samma Gud och han syns i TV världen över.
Just nu pratar han om ett världsomspännande ljuständande på nyårsafton, när 1999 blir år 2000. Alla är hänförda över denne karismatiske unge man. När Rosemary så vill träffa sin (och djävulens) son Andy, idag en vuxen man på 33 år, så visar det sig självklart vara samme Andy hela världen dyrkar. Och så börjar alla dyrka Rosemary i egenskap av Andys mor.
Och efter 170 sidor med världens beundran för Andy och hans mor, och Andys kärlek till sin mor lackar det mot nyårsafton. Och då tittar djävulen in på besök och så är boken slut. Jaha, säger jag. Säg inte att du tyckte det lät spännande för du kommer att ångra dig om du läser boken.