Jerome K. Jerome: Tre män i en båt (För att inte tala om hunden) (Klassikerförlaget 1996)
(Three Men in a Boat (To say nothing of the dog). 1889)
Lång tid har gått sedan jag först hörde talas om den här romanen. Jerome K. Jeromes Tre män i en båt skulle vara en fantastiskt festlig berättelse, ja, det står till och med på omslaget; historiens roligaste bok. Ja, men allvarligt… Där har du det allra festligaste skämtet för det här är väl egentligen inte roligt någonstans efter de första få inledande sidorna (som förvisso i ärlighetens namn är rätt skojiga).

Tre unga män, ganska lata och lätt inbillningssjuka, sitter och diskuterar sin tristess och sina krämpor. De kommer fram till att en båttur på Themsen skulle kunna vara en stimulerande aktivitet. Sagt och gjort, de planerar för färden, packar och ger sig iväg…

Och så handlar resten om själva utflykten, om att ro en båt på floden, om att resa tält, slussa, gå iland på olika ställen och skåda naturen, träffa folk, laga och äta mat och andra trivialiteter. Visst finner man ett lik flytande i floden men det är väl nästan det mest dramatiska som sker, spännande är det egentligen aldrig, tyvärr inte speciellt roligt heller för den delen.

Rätt mycket av det som huvudpersonen J berättar om på dessa 219 sidor rör dessutom inte just den här utflykten utan andra händelser han och/eller vännerna varit med om vid andra tillfällen. En gammal omtalad klassiker som blev en fet intetsägande besvikelse. Allra sist i den här utgåvan kommer fyra sidor om författaren.