Catharina Ingelman-Sundberg: Kaffe med rån (Forum 2012)
Livet är inget vidare på servicehuset Diamanten. Maten har blivit förfärlig, kaffebrödet har plockats bort, den utlovade underhållningen äger aldrig rum, personalen är obefintlig och föreståndaren syster Barbro är otrevlig mot de gamla och är mest sugen på att bli VD:s nya hustru… om denne bara kunde skilja sig från den nuvarande…

Nej, det är ständiga besparingar och nedskärningar för de boende. Märtha, Snillet, Krattan, Stina och Anna-Greta tycker att de förtjänar något bättre. Faktum är att fångar i fängelset troligen har det bättre. Så varför inte se till att åka i fängelse?

Vännerna slår sina kloka huvuden ihop och kommer upp med en bunt fiffiga planer. En liten stöt eller två för spänningens skull. Kanske kan man få ihop en slant att gömma undan och leva på när man blir utsläppt och så värst hemskt kan det ju inte vara för pensionärer i fängelset, väl?

Med glimten i ögat, skarpa intellekt och käppar och rullatorer i högsta hugg visar gamlingarna ett jävlar anamma och sjösätter det ena brottet efter det andra. De rånar värdeskåp, stjäl tavlor på museum, får lösensummor på en finlandsbåt, gör inbrott och har med den jugoslaviska maffian att göra. Och mer än så.

Visst får de polisen efter sig men ingen kan såklart tro att ett gäng pensionärer ligger bakom de här nästintill perfekta brotten. Och från gamlingarnas perspektiv så är de här aktiviteterna långt ifrån perfekta. Oturen verkar grina dem i ansiktet titt som tätt. Ja, saker och ting har en otäck förmåga att krångla till sig och inte gå som planerat…

Det hela är förstås fullkomligt otroligt och småknasigt men samtidigt lite lagom underhållande, lättläst och rätt träffsäkert kan jag tycka. Visst kan det väl vara så här att bo på servicehus i Sverige idag? Visst kan man se på äldre så som omgivningen gör i den här berättelsen? Och visst kan äldre drömma om en annan tillvaro, önska sig bort och något bättre? Javisst, här kommer 367 småmysiga och lättlästa sidor, lika delar trovärdig vardagsskildring och överdrivna galenskaper i en skönt annorlunda saga, allt sammantaget värt ett medelbetyg.