Jessie Prichard Hunter: Blood Music (Albert Bonniers Förlag 1994)
(Blood Music. 1993)

Symfonimördaren har mördat fem unga, blonda kvinnor i New York. Polisen har inga ledtrådar alls och stadens kvinnor är skräckslagna. Går man överhuvudtaget ut döljer man sitt hår, eller färgar det mörkt. Zelly Wyche är en ung, gift hemmamor som varvar dagar i parken med sin dotter med att läsa om kända mass-och seriemördare, att ta del av hemskheterna och försöka analysera mördarna.

Gissa om hon blir chockad när hennes man oväntat kommer hem en eftermiddag och vill ha sex med henne och samtidigt under akten tar ett rejält strypgrepp. Det är så långt från hennes normala, lugna man och deras konventionella sex som det går att komma. Inte blir det bättre av att hon en dag finner porrtidningar och någons använda trosor längst inne i garderoben. Och till detta mannens hemska drömmar där han pratar om döden och slår vilt omkring sig. Klart att Zelly börjar bli skraj för sin man. Till en början är det först en otrohetsmisstanke som infinner sig men sen pysslar hon ihop Symfonimördarens mord med sin egen makes kvälls-och nattarbetspass och då är det tyvärr bara alltför mycket som verkar stämma ihop...

Med en förkärlek för böcker innehållande mord och jakten på dessa mördare är det självklart så att jag ger även denna bok ett gott betyg. Spännande är det allt. Det enda man kan invända är väl att slutet på mördarjakten kommer väl plötsligt och upplevs av mig som väl enkel och att boken i och med detta tar slut. Jag saknar någon sida med, typ vad hände sen... 283 sidor.