Michael Gerber: Barry Trotter och Den skamlösa parodin (Lind & Co 2004)
(Barry Trotter and the Shameless Parody. 2001)

Japp, det här är precis det titeln antyder, en skamlös parodi på allt kring fenomenet Harry Potter. Gerber har tagit valda delar ur böckerna och filmerna och skrivit om sagan. Dessutom har han lagt till egna tankar kring marknadsföringen av allt rörande Potter, J.K. Rowlings författarskap och bokförlagets och filmindustrins inblandning. Allt alltså sammanblandat till en ny saga om trollkarlspojken och ibland en rätt hyggligt skojig sådan. Trots en räcka absurditeter finns det en story här, en röd tråd, det är inte bara nonsens rakt igenom. Och bakom det skämtsamma upplägget finns det kanske ett visst mått av allvar här och en skvätt kritik mot den fanatiska kommersen kring varumärket Harry Potter. Men mest är detta förstås skrivet för att rida på Harry Potter-framgångsvågen och ge Gerber en egen förmögenhet.

Harry, Ron och Hermione (här kallade Barry, Ren och Hermelina) är elever vid Haggwårtas trollkarlsskola och det är ingen lätt tillvaro. Harry har gått om 5 år, det har ingen annan elev nånsin behövt göra förr. Nåja, behövt och behövt, Barry gör det med flit, han är en berömdhet. Hans bataljer med Lord Våldemon är legendariska och de många böckerna som skrivits om honom har gett honom miljoner beundrare världen över. Tyvärr vill alla se den riktige Barry Trotter och mängder vanliga människor, s.k. muddlare belägrar nu skolan, förvandlar skolans marker till leråkrar etc.

Professor Drummeldåre kallar till sig Barry och beordrar honom att stoppa den kommande Barry Trotter-filmen. En film skulle ytterligare spä på hans berömmelse och locka än fler till Haggwårta. Sagt och gjort, Barry med vänner ger sig iväg för att sätta stopp för den nya filmen om honom själv. Men det är lättare sagt än gjort. Man lägger inte ned en sådan potentiell miljardvinstfilm hur som helst, det finns starka kommersiella krafter i omlopp. Och de kontrolleras förstås av den onde Lord Våldemon.

Den som skulle kunna hjälpa dem är förstås skaparen själv, J.G. Rollins, men hon har gått under jorden för att få vara ifred och njuta av sina miljardintäkter. (Fast i själva verket är hon inlåst i en skrubb hos bokförlaget, som kräver fler och fler sidor och böcker om Trotter.) Vänner och fiender dyker upp under äventyret. Bland annat hälsar trion på Kalle i Chokladfabriken. (Fast nu är han svårt laktosintolerant och driver antikvariat.) Ja, en hel del känns igen och det är en måttligt underhållande bok. Fast originalet är som alltid bättre än plagiat och skämtsamma parodier. 300 sidor.