Jostein Gaarder: Sofies värld (Rabén & Sjögren 1997)
(Sofies verden. 1991)
Undertiteln är "Roman om filosofins historia", och den ljuger inte. Det här ser inte jag som en skönlitterär bok utan mer som en uppslagsbok. Fast egentligen hör den hemma i båda klasserna. Det är mycket fakta här, mer än hälften av de drygt 500 sidorna (532 inkl. register) ägnas åt detta. Kapitel efter kapitel handlar om Sokrates, Platon, Aristoteles, Kant, Marx, Darwin, Freud, Renässans, Barocken, Upplysningstiden, Romantiken etc.

All denna fakta får unga skolflickan Sofie sig till livs via brev från en (till en början) okänd herre som kallar sig Alberto. Breven blir fler och fler och till slut träffas de öga mot öga, läraren och eleven, och då fortsätter lektionerna muntligen. Sofie och Alberto träffas på olika platser och diskuterar filosofiska/historiska spörsmål. Och en bit in i boken tar ramberättelsen om Sofie en mycket oväntad vändning...

Klart överraskande och annorlunda måste jag säga. Har inte läst något liknande tidigare faktiskt. Vill du veta vad som händer får du läsa boken, och försök inte fuska. Läs hela boken. Men ett varningens ord, vill du ha en skönlitterär bok blir du besviken. Bitvis mycket långa, djupa, tunga kapitel med historiska fakta. Dock, så här i efterhand är det en bok jag skulle kunna rekommendera som kursbok i skolan. För som uppslagsbok är den inte dum.