Nicci French: Tryggare kan ingen vara (Richters 2001)
(The Safe House. 1998)
I ett villaområde har man och hustru hittats mördade i sitt hem. Tonårsdottern Fiona påträffas bunden och svårt knivskuren men lever tack och lov. Hon är dock svårt chockad och verkar inte minnas, eller vill tala om, vad som hänt. Ingen lyckas få kontakt med henne. Men så övertalas terapeuten Samantha Laschen att låta Fiona tillfälligt bo hos henne och hennes dotter på landet. Och det gör inte Samanthas pojkvän så himla glad. Han är inte heller överdrivet förtjust i att Sam flyttat ut på landet och aldrig kan klämma fram ett "jag älskar dig" till honom.

Samantha och pojkvännen Danny glider allt längre ifrån varandra. Men Fiona börjar öppna sig allt mer och kommer sakta på fötter igen, verkar kunna hantera mordet på föräldrarna och överfallet. Nästan allt verkar frid och fröjd och Samantha börjar känna sig beredd att göra allt för att förhållandet med Danny skall fungera. Så en dag står det klart att Danny och Fiona rymt tillsammans... Eller? Försvunna är de i alla fall. Ett tag...

Ganska spännande och några överraskande vändningar på några ställen. Och är slutet riktigt rätt eller en besvikelse? Hm… Nicci French är hur som helst en pseudonym för äkta paret Nicci Gerrard och Sean French. 333 sidor.

Nicci French: Det röda rummet (Richters 2004)
(The Red Room. 2001)
Kit Quinn är psykolog och skall göra en bedömning av en gripen på polisstationen. Polisen har annars redan bestämt sig. Michael Doll är en fara för allmänheten, en pervers 29-åring som för allas bästa borde hållas inlåst, punkt slut. När Kit träffar Michael är han orolig, bitvis förvirrad men ibland kristallklar och tydligt manipulerande. Dessutom hävdar han att polisen försöker få honom att erkänna saker han inte gjort. Kit vänder bort huvudet för ett ögonblick och vips så flyger Michael på henne och vanställer hennes ansikte.

Det går en tid. Kit kommer tillbaka från sjukskrivningen något sånär helad. Michael Doll sitter inte i fängelse. En ung kvinna hittas mördad nere vid kanalen där just nämnde Michael brukar hålla till. Så nu är han återigen polisens misstänkte nummer ett. Kit vill verkligen se Michael bakom lås och bom men tycker bevisningen är allt annat än klar. Kit är faktiskt ganska ensam om att tro att Michael är oskyldig, men vän med honom tänker hon alls inte bli. Hans trevare efter vänskap med Kit som han skadat avvisas vänligt men bestämt men han dyker upp oanmäld ändå...

Tja, egentligen rätt trist läsning men jag friar hellre än fäller i tveksamma fall. Så det blir en trea i betyg med ett nödrop. Nån spänning är det inte direkt tal om. Det handlar mer om att ta sig igenom en utredning och finna sanningen trots en massa förutfattade meningar. 395 sidor.

Nicci French: De levandes rike (Damm 2005)
(Land of the Living. 2002)
Vilken kanonspännande start på boken, bland det mest spännande jag läst på länge och skall jag berätta något om boken riskerar jag att kanske avslöja väl mycket. Jag får sammanfatta inledningen och hålla det kort, resten får du själv läsa om.

Abbie Devereaux öppnar ögonen och ser bara mörker. Och hon kan inte röra sig. Tankarna far i hennes huvud; har hon varit med om en olycka, är hon blind, förlamad? Sakta går verkligheten upp för henne. Hon har en kliande huva över ansiktet, en äcklig trasa i munnen och är bunden. Någon håller henne kidnappad någonstans, men hon kan inte fatta vem eller varför, eller ens minnas hur det hela gått till. Minnet är bara helt tomt.

Snart ger sig gärningsmannen till känna. Han ger henne otäck mat, hon får kissa i en hink och han berättar viskande att han tänker döda henne så som han tagit livet av flera andra unga kvinnor. Skrika kan hon göra bäst hon orkar, men varför inte vara tyst? Då slipper han ju göra henne extra illa... Känns tillvaron för besvärlig kan hon ju alltid kasta sig ut från den plattform hon befinner sig på. Då kommer hon att strypas av den snara som ligger runt hennes hals...

Riktigt spännande som sagt, men efter 60 sidor lyckas Abbie fly. (Jaha, nu har jag avslöjat det!) Problemet är bara att ingen tror på hennes berättelse och verkligheten som hon uppfattar den verkar inte vara med sanningen överensstämmande. Hennes pojkvän är inte hennes pojkvän. Hon bor inte där hon tror sig bo eller jobba där hon tror sig vara anställd. De senaste dagarna verkar helt enkelt vara borta och Abbie kämpar förtvivlat för att pussla ihop tillvaron närmast före den påstådda kidnappningen. Hon är förstås helt övertygad om att kidnapparen kommer att ge sig på henne igen. Polis och sjukvården lutar mer åt att hon är en lögnare eller skvatt galen. Är detta verklighet eller en sjuk kvinnas fantasier? Kanske bara en dröm?

Hur som helst är detta 375 spännande sidor. Det bästa jag läst av författarna bakom pseudonymen Nicci French.

Nicci French: Och så log han… (Damm 2005)
(Secret Smile. 2003)
När Miranda kommer hem från jobbet sitter hennes pojkvän sedan 14 dagar i lägenheten och läser hennes dagbok. Killen har uppenbarligen tagit sig för stora friheter och gått över gränsen. Miranda visar honom på dörren och är rätt glad över att ha gjort slut med den tölpen.

Efter några veckor hör Mirandas storasyster Kerry av sig. Hon är överlycklig över att ha funnit sina drömmars prins. Killen har redan träffat hennes föräldrar och blivit godkänd. Kerry och killen är himlastormande förälskade och så lyckliga så. Det är bara en liten hake, killen är Brendan, killen Miranda just dumpat och hoppades slippa se igen. Men det är väl bara att bita i det sura äpplet och vara glad för systerns skull. Det funkar sådär.

Brendan är en mästare på att ställa sig in och manipulera andra, ljuga snyggt och övertygande. Han lyckas få det till att han dumpat Miranda och att Miranda sörjer uppbrottet rejält. Hennes försök att hävda motsatsen kommer inte ur hennes mun på rätt sätt och snart står hela hennes familj på Brendans sida! Och som om inte det vore illa nog, snart flyttar både Brendan och storasystern in hos henne.

Miranda börjar hata Brendan mer och mer för var dag, men verkar helt oförmögen att kunna ta kontroll över sitt eget liv. Snart är lillebrodern Troy död och Miranda är övertygad om att det är systerns kille som är den skyldige…..Ja, vad kan man göra när någon bara bestämt sig för att djävlas med en och försöker ta över ens liv? Hur går man vidare när man vet att man har rätt, men ingen tror på en?

Det är förstås synd om Miranda men samtidigt kan jag inte låta bli att bli förbannad på henne. Ibland är hon bara för mjäkig och vek, ett riktigt gnällande våp. Men att läsa om vad som skall hända är rätt spännande och ett medelbetyg är det hela utan tvekan värt även om avslutningen väl i bästa fall är sådär... 304 lättlästa och rätt spännande sidor.