Nils-Olof Franzén: Agaton Sax klipper till (Bonniers 1955/86)
Agaton Sax har semestrat i Brosnien. Nu är han på väg hem till Byköping med tåget. I hans kupé sitter ett par män som spelar kort och otroligt nog talar det sällsynta språket graeliska. (Så häpnadsväckande! Det språket talar ju bara ett tiotal skottar och så Agaton Sax själv förstås.) Efter ett litet handgemäng på tåget som Agaton Sax självklart går segrande ur kommer han över ett tappat spelkort med mystisk text.

Väl hemma i Sverige igen läser Sax i tidningarna om en falskmyntarliga som prånglat ut Brosniska pengar ur landet och gjort det nästintill bankrutt. Och jösses, det verkar som att självaste Agaton Sax misstänks vara ledare för ligan. Det finns bara en sak att göra innan polisen kommer och knackar på dörren; följa texten på det upphittade spelkortet och fara iväg till England och lösa mysteriet. Snart är Sax i Skottland bland fågelskådare och skurkar.

Agaton Sax själv är en mycket speciell och intressant figur, men storyn som sådan är rätt trist. Detta är 115 synnerligen lättlästa sidor med text och en och annan svartvit teckning.




Nils-Olof Franzén: Agaton Sax och den ljudlösa sprängämnesligan (Bonniers 1956/86)
Chefredaktören för tidningen Byköpings-Posten, Agaton Sax, är på semester i landet Brosnien. Där driver han runt i kostym och plommonstop, med käpp i handen, en näsduk i bröstfickan och turistar tillsammans med taxen Tickie. Utanför en djuraffär kommer Agaton i samspråk med hantverkaren Andreas Kark och då tar någon ett foto på dem tillsammans. Sedan dröjer det inte länge innan Agaton hämtas av Brosniens hemliga polis och kastas i fängelse!

Agaton rymmer och tar sig hem till nyfunne vännen Kark, som visar sig vara grundämnesomvandlare (?). Agaton kommer på kollisionskurs med den mystiska Sprängämnesligan och en vild jakt med både bilar och flygplan tar vid. Agaton hamnar i England där han vinner Gamla Småbilsrallyt och träffar gentlemannen Lord Woolwerwoolton innan Sprängämnesligan på nytt gör sig påminda och slutuppgörelsen kan börja. Lättläst, bitvis riktigt roligt och 136 sidor som ger mersmak.




Nils-Olof Franzén: Agaton Sax och vita möss-mysteriet (Bonniers 1957/87)
Med en sådan titel och en omslagsbild som visar Agaton Sax i mörkret i något slags källare tänkte jag genast på att här skulle vi stifta bekantskap med små vita gnagare, men se icke. Det var inte sådana möss det handlade om, utan om huvudbeklädnader, mössor!

Agaton Sax uppmanas vara på sin vakt och inte lita på företaget AB Atom-Kola. Snart ser han människor överallt som bär vita mössor märkta med texten AB Atom-Kola i rött… Det hela visar sig vara en reklamkampanj för världens bästa kola. Fast ändå inte.

AB Atom-Kola är ett nytt företag bildat av skurkarna och tillika professorerna Mosca och Anaxagoras Frank enkom för syftet att oskadliggöra just Agaton Sax och hela Scotland Yard.

Det behöver väl inte sägas att Agaton Sax beslutar sig för att försöka oskadliggöra AB Atom-Kola och sätta skurkarna bakom lås och bom. Mycket tack vare ett spökhus som Agaton hyrt går det synnerligen enkelt att lura de lite enfaldiga bovarna.

124 sidor berättelse värda en svag trea i betyg.




Nils-Olof Franzén: Agaton Sax och de slipade diamanttjuvarna (Bonniers 1959/87)
Uppfinnaren och tecknaren, den 113-årige Stud Slogan, ber Agaton Sax om att få sina teckningar införda i Byköpings-Posten. Snart märker Agaton att teckningarna är fyllda med dolda meddelanden och det senaste uppmanar någon okänd att stjäla den världsberömda Koh-Mih-Nor-diamanten.

I jakten på juveltjuvar kommer Agaton Sax till London och stöter på Octopus Scott, en synnerligen förslagen och hänsynslös skurk, men också sin egen dubbelgångare! Japp, plötsligt verkar det finnas två Agaton Sax i staden. Varken skurkar, Scotland Yard, eller för den delen Agaton själv, kan vara riktigt säkra på vem som är äkta och falsk…

124 sidor som till större delen är riktigt festlig läsning. Något lite tappar berättelsen mot slutet så istället för en fyra i betyg får det bli en lagom stark trea.