Shirley Conran: Vildinnor (Bonniers 1991)
(Savages. 1987)
Ledningen för företaget Nexus befinner sig på ön Paui i Sydostasien för att ro iland ett viktigt avtal. Ön verkar vara ett paradis med palmer, sand, sol och bad under klarblå himmel även om det förvisso finns stora djungler och träskmarker också. Samtidigt som männen gör upp affärerna turistar fruarna. Idyllen krossas av en blodig militärkupp och männen från Nexus mördas skoningslöst. De fem fruarna flyr för sina liv in i djungeln och hamnar i ett tabubelagt område dit infödingarna inte vågar sig. Gerillasoldater börjar söka efter kvinnorna för att tysta även dem...
Kvinnorna som egentligen aldrig varit speciellt förtjusta i varandra tvingas skjuta upp sorgearbetet och måste nu brutalt snabbt anpassa sig till varandra och djungelns verklighet. En mycket tuff och hård kamp för överlevnad tar sin början. Ösregn och stekande sol avlöser varandra. Det värker i kropparna, både i sår och efter amputerade kroppsdelar. Snart saknas både mat och dryck och vad vågar man äta i djungeln?
Skall man månne äta varandra när det inte finns annat att leva på?
Det här är en tegelsten på 612 sidor. Det är rejält segt till en början, men det tar sig så sakteliga. Och vad händer? Ja, vad gjorde Robinson Crusoe på ön om dagarna, Tom Hanks i filmen Cast away, och TV-människorna i programmet Robinson? Samlade mat, försökte stå ut och funderade på hur man skulle komma undan... Det handlar det om här också. Tar du dig igenom första halvan vill du läsa vidare...