Joanna Briscoe: Ligg hos mig (Norstedts 2007)
(Sleep With Me. 2005)

Det börjar riktigt bra och fortsätter så rätt länge. Allt är trovärdigt, spännande, lättläst och man läser nyfiket vidare, riktigt fundersam över hur detta skall sluta. Betyget fyra är så här långt mycket rättvist. Så lägger jag ifrån mig boken för en stund och väl tillbaka för den sista tredjedelen ändrar boken karaktär. När avslutningen skall sys ihop och förklaringarna komma känner jag mig lite lurad. Där berättelsen tuffat på så sakteliga och så att säga växt fram skall allt nu rundas av. Briscoe höjer tempot och berättelsen lutar åt thrillerhållet för en stund och jag läser vidare mest förbannad på somliga av karaktärerna som nu, om möjligt, börjar bete sig än mer dumt...

Men det är kanske så det blir till slut i en sådan här situation? Är slutet en skräll eller förväntat? Bra eller dåligt? Ja, säg det. Ja men vad handlar det om då? Jo, just det ja. Här har vi Richard och Leila som är ett lyckligt par. Själsfränder, helt säkra på varandra. De har bra sex och väntar sitt första barn. På en julfest hos vänner stiftar de bekantskap med den nästintill osynliga unga kvinnan Sylvie och det blir början på något som kanske bäst undvikits.

En vacker dag bara finns hon där i deras liv, den tysta, musgrå Sylvie. Hon har lyckats nästla sig in i deras lilla familj och blir på sitt sätt helt oumbärlig för både Richard och Leila, var och en på sitt håll. Både Richard och Leila håller tyst om sin kontakt med denna oförargliga, menlösa kvinna och i alla fall Richard kan snart inte hålla sig borta från den gäckande och svala kvinnan. Han bara måste ha henne! Richard blir allt mer besatt av Sylvies förföriska lekar och samtidigt växer hans sambos mage. Ligg hos mig är ett tätt relationsdrama, ett triangeldrama om behov och begär, svek och hemligheter. 325 sidor.