David Baldacci: Kamelklubben (Bra Böcker 2006)
(The Camel Club. 2005)

509 sidor tjock är boken och det börjar bli riktigt spännande först efter cirka 300 sidor. Det är en alldeles för lång transportsträcka innan det tar sig på allvar.

Här är det till en början en salig mix av personer och myndigheter på olika plan. Baldacci nämner Secret Service, CIA, FBI, Homeland Security, NIC och andra verksamheter och vi presenteras därtill förstås för olika agenter och chefer vid dessa. Och så har vi politikerna förstås, på allra högsta plan, ända in i Vita Huset. Japp, vi befinner oss i händelsernas centrum, i Washington DC, världspolitikens högborg. Det är egentligen inte speciellt tung läsning, det är bara det att det hela tuffar på lite väl långsamt. Ja, till en början alltså. När det sedan tar sig tar det sig rejält.

Terrorister planerar någonting i USA, men vad och när? Ja, säg det. De förbereder sig väl i alla fall. Kamelklubbens medlemmar å sin sida ägnar sig åt konspirationsteorier. De granskar politiska nyheter och myndigheternas förehavanden och vill finna sanningen bakom rubrikerna, den ofta dolda agendan. En sen natt ser Kamelklubbens medlemmar två män dumpa ett lik. Det visar sig vara en agent tillhörande en av de ovannämnda myndigheterna men utredningen som följer pekar på ett självmord, fallet uppklarat!

Kamelklubben vet dock bättre men hur skall man våga berätta för någon vad man sett? Vilken tur att Kamelklubbens frontfigur är vän med Secret Service-agenten Alex Ford, för detta verkar kunna vara hur stort och hemskt som helst. Här kan man inte lita på någon än sig själv och skurkarna verkar ha tillgång till precis allt de behagar. Här göms en potentiell förrädare på varje sida och vem är vän och vem är fiende? Med kortare startsträcka och/eller något hundratal färre sidor hade upplösningen räckt till ett helhetsbetyg över medel. Nu får det räcka med en vanlig trea.




David Baldacci: Samlarna (Bra Böcker 2007)
(The Collectors. 2006)

Annabelle värvar ett antal fifflare och de genomför några småbedrägerier som uppvärmning inför det stora jobbet. Teamet skall lura av kasinoägaren/maffiabossen Jerry Bagger väldigt många miljoner…

Seagraves är problemlösare åt CIA men roar sig också med att sälja ut små och stora hemligheter till högstbjudande. Nu har han dessutom mördat nationens talman och därtill chefen för kongressbibliotekets raritetsavdelning som en del i en egen plan för ökad makt och rikedom.

Kamelklubbens medlemmar söker den verkliga sanningen bakom tidningarnas rubriker och politikernas utspel. Medlemmarna är till åren, erfarna, välutbildade med framgångsrika karriärer bakom sig, Olyckligtvis är de numera undanskuffade, föredettingar som hamnat mer eller mindre snett i livet efter allt de gjort och sett på sina olika uppdrag. Kamelklubbens ledare Oliver Stone anser att de här två dödsfallen betyder att något allvarligt är på väg att hända och börjar snoka runt…

Annabelle och hennes kamrater lyckas naturligtvis med sina stötar och får Bagger efter sig. Hon stöter också på Kamelklubben och slår sig i slag med dem. Den vackra Annabelle och klubbens gamla gubbar söker som sagt sanningen och efter sig får de mördaren Seagraves…

431 sidor som är överraskande lättlästa och spännande trots ett kanske inte så värst lockande tema med olika agenter, politiker och övriga lurendrejare överallt. Vi befinner oss i Washington DC och det gömmer sig mördare och hemligheter både här och där. När allt är slut känns det dock som att allt ändå inte är helt avslutat. Det måste komma en del till… Stark trea i betyg, detta var bättre än jag förväntat mig.




David Baldacci: Förrädarna (Bra Böcker 2009)
(Stone Cold. 2007)

Förrädarna tar vid där Samlarna slutade och vi får den slutliga uppgörelsen mellan fifflaren Annabelle och kasinobossen Jerry Bagger, med hela Kamelklubbens hjälp på den fagra kvinnans sida.

Därtill är det någon okänd som dödar hemliga gamla CIA-anställda lönnmördare och har siktet inställt på fler i den kretsen. Den före detta ledaren för USA:s underrättelseimperium Carter Gray börjar känna sig hotad och anar att han kan vara näst i tur. Carter tror också att hans gamle vän Oliver Stone, Kamelklubbens ledare, kan stå på den där listan över tänkbara offer och beslutar sig för att offentliggöra hans existens. Numera är de ju främst att betrakta som fiender och det är ju många som levt i tron att Stone varit död sedan länge. Låt han svettas lite, han också. Och skulle Stone nu stryka med på allvar, ja så mycket bättre…

Carter Gray spelar dubbelspel med allt och alla. Han har genom åren fifflat både här och där och agerat utifrån en egen agenda för sin egen och möjligen även landets skull och det fortsätter han med. Han har presidentens öra och snudd på obegränsade resurser till sitt förfogande. Nu gäller det att han överlever den där okända mördaren som verkar vara ute efter honom, sen kan han själv gå till attack.

På 368 sidor rör vi oss åter i agentmiljö, det skramlas med vapen och visas upp myndighets-ID-kort på löpande band. CIA, FBI, Secret Service och presidenten själv medverkar och alla döljer hemligheter för varandra. Det skapas oheliga allianser överallt mellan olika grupper. Fiendens fiende är min vän och så vidare, typ.

Det är spännande och tack och lov rätt lätt att hålla ordning på alla inblandade i storyn. Myndigheter och agenter hit och dit brukar ibland i somliga romaner och filmer kunna leda till en rörig soppa. Så icke här lyckligtvis. Baldacci kan hantverket, den här typen av agentberättelser verkar vara hans grej. Det här förtjänar också en stark trea i betyg. Kan det komma fler berättelser om Kamelklubben tro, eller var detta verkligen slutet?




David Baldacci: De rättfärdiga (Bra Böcker 2010)
(Divine Justice. 2008)

Oliver Stone har skjutit ihjäl Carter Gray och senator Simpson och den som följt Stone i den här serien om Kamelklubben förstår varför och kan säkert tycka att det var rättvist, att de verkligen förtjänade det. Andra anser förstås att det inte är okej med en mördare på flykt och att Stone måste infångas.

Den före detta generalen Macklin Hayes finns numera i den amerikanska underrättelsetjänsten och han sänder sin bäste man Joe Knox efter Stone. Stone å sin sida flyr Washington för en liten håla på landsbygden. Här skall han väl ändå kunna få vara ifred, klara sig undan tills vidare. Stone har väl också nästintill upplöst Kamelklubben och måste ta sig en allvarlig funderare på framtiden.

Olyckligtvis har Stone kommit ur askan i elden. Att vara på flykt undan dubbelmord med en skicklig spårhund med resurser bakom sig är faktiskt ingenting mot vad Stone får uppleva i den där lilla hålan. En hel del verkar vara fel med det tillsynes blomstrande gruvsamhället Divine…

Baldacci skruvar upp tempot och våldet och bjussar på 382 nya sidor om Kamelklubbens medlemmar och närstående. Lättläst och riktigt spännande. Det här blir en våldsam, rätt otäck historia. Vilken tur att klubbens medlemmar gör allt för varandra! Det kommer att behövas.




David Baldacci: De sammansvurna (Bra Böcker 2011)
(Hell’s Corner. 2010)

Presidenten tänker skicka Oliver Stone till Mexiko för att låta agenten göra upp med mexikanska och ryska knarklangare, men mer akuta händelser på hemmaplan tvingar Oliver att istället utreda ett bombdåd som inträffat precis framför Vita huset. Och som om det inte vore nog med en bomb så har det samtidigt avlossats en massa skott också, dock utan att någon faktiskt blivit träffad.

Ja, här är det mycket som är mystiskt och oklart. Vem ligger bakom dådet och vem var egentligen tänkt som offret? Nu gjorde man ju ärligt talat inte mycket skada och allt verkar alldeles för noga förberett för att detta skulle vara ett test…

Den bästa gissningen är att offret skulle ha varit den brittiske premiärministern på besök i landet och att en sistaminuten-ändring av dennes schema kullkastat terroristernas planer.

MI6-agenten Mary Chapman slår sig samman med Oliver Stone och tillsammans skall de finna sanningen bakom bombdåd och skottlossning och såklart hitta de okända angriparna. Det visar sig vara riktigt svårt, en sjusärdeles utmaning. Så snart Oliver Stone klurat ut något och tror sig vara på rätt spår tar allt plötsligt en annan riktning.

Olika myndigheter och agenter har uppenbarligen hemligheter för varandra, jobbar utifrån olika agendor. Minst en vän, chef eller annan medhjälpare måste såklart vara en förrädare för att de här dåden skall ha kunnat inträffa…

Ja, mellan bokens pärmar kommer en mängd karaktärer och brottsbekämpande enheter i en rätt spännande men samtidigt svängig historia. Det är nästan så att det blir väl många vändningar fram och tillbaka. Vän är vän och/eller fiende, lite som det passar sig. Det är inte alltid helt klart varken för Oliver och Mary eller läsaren vilka som är på det godas sida. Det blir ömsom riktigt spännande och överraskande, ömsom spretigt och liksom för mycket. Men ett givet medelbetyg skall den här berättelsen ändå ha.

Dessa 453 sidor skulle kunna vara de som avslutar serien om Kamelklubben. Och skulle det vara så har detta varit en rätt spännande romansvit att följa.