David Baldacci: Till siste man (Bra Böcker 2002)
(Last Man Standing. 2001)
FBI:s elitstyrka skall göra ett tillslag mot ett gäng knarkhandlare i en gränd. Teamets bäste man är Web London, men när cheferna ger klartecken till ingripande paralyseras London och rör sig inte ur fläcken. Alla hans kamrater rusar förbi och in i gränden där gömda maskingevär automatiskt öppnar eld och massakrerar hela styrkan. Ensam överlevare blir Web London, men han var förvisso inte ens inne i gränden med sina vänner. Varför inte?
Kollegor och teamets fruar börjar verkligen sky London som pesten. Har han fegat ur? Är han en förrädare? Köpt för att locka FBI-männen i en fälla? Ingen vill jobba med Web. Fast Web kan inte heller leva med skammen han känner. Varför blev han som fastfrusen, varför löd han inte order? Inte en aning har han, men fattar att han måste finna sanningen om anfallet om han någonsin skall kunna se sina gamla vänner i ögonen. Enda ledtråden verkar vara den tioåriga killen som han sett strax innan tillslaget skedde och som han stoppat från att rusa in i gränden när kulorna ven.
Men den killen är som försvunnen från jordens yta. De som sett en tioårig kille på platsen beskriver en helt annan grabb, och den FBI-agent pojken setts tala med är inte agent heller. Efter mycket övertalning får Web London en gammal väns hjälp att söka sanningen. Men den sitter hårt inne. Skurkarna har avlyssningsanordningar överallt och ligger minst ett steg före. Helt klart är dock att någon gärna ser att Web London förnedras, blir avskedad och avskydd. Han, FBI:s bäste. Usch, så elakt.
Jag trodde när jag började läsa att Web London skulle tvingas kämpa helt ensam, men så blev alltså inte fallet. Hans närmsta chef tror verkligen på honom hela tiden och den vän han lyckas övertala att hjälpa honom går inte av för hackor han heller. Så Web är inte alls så hjälplös som man skulle kunna tro. Och som jag hoppats. Att kalla detta "en kusligt spännande psykologisk thriller" som det står på baksidan är väl starka ord. Det här är mer en medelspännande 530 sidor tjock actionroman. Kanske väl tjock för sitt eget bästa.
David Baldacci: Till varje pris (Bra Böcker 2011)
(True Blue. 2009)
Polisen Mace Perry har tillbringat 2 år i ett kvinnofängelse, ditsatt för ett brott hon inte begått. Nu är hon äntligen frigiven men är förstås inte polis längre, vilket naturligtvis är det enda hon vill vara. Med en stark önskan om att kunna rentvå sig själv, lösa ett svårt fall på egen hand, planerar hon att åter få dra på sig polisuniformen. Hon har sin storasyster Beth, tillika högt uppsatt polischef, till sin hjälp som gör vad hon kan för att stötta syrran
Nu följer Mace med polischefen till en mordplats. På det fina advokatkontoret har den unge advokaten Roy hittat en kollega död i ett kylskåp Mace intresserar sig som en utomstående men före detta polis för fallet och börjar snoka i mordet tillsammans med advokat Roy, tillika före detta basketproffs. De är ett osannolikt par som tydligen är alldeles för skickliga på att lägga näsorna i blöt. Mer än en gång tvingas de sätta livet på spel när onda män är ute efter dem.
Ett advokatmord följs av ytterligare ett och snart talar både CIA och FBI och andra myndigheter om nationens säkerhet och terroristanknytningar och vill ta över hela fallet och lägga locket på. Mace vill veta vad som är på gång och snokar vidare
Till varje pris är en lättläst thrillerhistoria som rullar på i högt tempo. En otrolig historia minst sagt, men icke desto mindre rätt underhållande och spännande. Stark betygstrea. Synd att de här karaktärerna inte fått härja vidare i fler berättelser 476 sidor.