Margaret Yorke: Våldshandling (Rabén Prisma 1998)
(Act of Violence. 1997)

Det händer inte mycket men länge tycker jag att det hela är okej, värt ett svagt medelbetyg. Vi lär känna en mängd personer i olika åldrar och här och där dyker det upp problem och våldsamheter. Olika personer har uppenbarligen kopplingar till andra i storyn och även om tempot är lågt läser jag vidare med känslan av att snart så hettar det till, nu kommer det en överraskande vändning, en våldshandling som sätter allt på sin spets. Efter 263 sidor är boken slut och betyget kan i besvikelsen bara bli en tvåa. Vad blev det egentligen av det här? Ingenting. Slutet är just ett slut, ett avslut. Jaså, jaha, ja då så. Ingen spänning alls. Beklagligt.

Vi har tonåringen som skall imponera på sina polare och som utan körkort lånar mammas bil och kör gänget till en fest. Där tränger man sig oönskade på och förstör bostaden och skrämmer upp de yngre grabbar som sitter och tittar på film. I tumultet springer Jamie ut och söker hjälp i grannhuset. Mr. Stewart kommer till undsättning men får en kniv i magen.

En del av boken kretsar kring de olika grabbarna involverade i händelsen. Ingen vill eller vågar tjalla på någon annan. De yngre pojkarna fruktar repressalier från de äldre bråkstakarna och tiger som muren. De äldre är förstås helt oskyldiga. Ingen har gjort något alls och i den rådande situationen kommer polisutredningen inte vidare alls. Kommer det något genombrott? Kommer någon att skvallra för polisen?

Paret Oliver och Sarah Foxton har haft trevligt umgänge med paret Stewart genom åren. Nu får de ta hand om änkan och hennes företag, båda faktiskt i uselt skick. Är det den gästande änkan som slår in den kil i Foxtons äktenskap som får relationen att spricka?

Någonstans på orten finns också en mördare med avtjänat straff bakom sig. Nu lever kvinnan sitt nya liv under nytt namn och som psykoterapeut utan formell utbildning. Hon är inte helt frisk men försöker ändå hjälpa andra. Hon söker privat den mor som en gång övergav henne och i yrket söker hon kunder hon kan lura av pengar. Änkan Stewart blir en av dem.

I trakten finns också en annan kvinna, faktiskt systern till psykoterapeutens offer för så länge sedan. Tänk vilken chock att se mördaren på öppen gata efter så många år…

Ja, det är upplagt för en spännande berättelse, något överraskande. Jag läser och väntar… förgäves.




Margaret Yorke: Onda gärningar (Prisma 2002)
(Cause for concern. 2001)

Martin Brent är en vuxen, rätt misslyckad man som bor med sin mor. Han hyser fortfarande ilska över att hans far övergav familjen för så länge sedan, hans akademiska karriär, i den mån den alls existerar, går inget vidare och ett seriöst förhållande med en trevlig kvinna verkar han föga kapabel att fixa. Och så misshandlar Martin sin gamla mor när han känner för det!

Livet rullar på, allt är precis som vanligt. Susan Brent har accepterat sakernas ordning.

Men så kommer Adam till trakten och han flyttar in hos Christopher och Roger. Adam har en hemlighet och ett uppdrag och Roger är polis. Och när en storm river upp ett träd hemma hos Brents kommer ett gammalt skelett i dagen.

Och allt rullar på, men kanske inte precis som vanligt längre.

Onda gärningar omfattar 259 hyggligt lättlästa men kanske inte så speciellt intressanta sidor. Inledningsvis är detta inte märkvärdigt spännande men Yorke knyter ihop säcken väl kring gamla hemligheter, våldsamma personer och mer och avslutar det hela helt okej så visst kan berättelsen få ett medelbetyg. Men en betygstvåa är mycket närmre än en fyra om man skulle avlägsna sig från den där trean.