Austin Wright: Tony och Susan (Wahlström & Widstrand 2011)
(Tony & Susan. 1993)

“Enastående” star det på omslaget, “en mästerlig roman” på baksidan. Ingendera kan jag själv hålla med om även om det hela börjar riktigt, riktigt spännande och slutar… inte som jag förväntat mig. Kanske också att bokens första halva är bättre än den andra och sista. Bäst är väl att du bildar dig en egen uppfattning, det här är en rätt speciell historia.

Det är jul och Susan får ett paket med posten. Det innehåller ett bokmanus och avsändaren är hennes före detta make Edward som hon inte talat med på över 20 år. Att Edward ville bli författare kände hon ju till, han försökte ju skriva saker redan då de var tillsammans, men nej, det han skrev var aldrig särskilt bra, tyckte hon. Så varför har han sänt henne detta? För att visa att han faktiskt lyckats?

Hur som helst, Susan börjar läsa och det är här vi får en berättelse i berättelsen. På ett plan (och till denna romans överlägset största del) läser vi det Susan läser, vi tar oss allt djupare in i Edwards roman Nattdjur. Då och då tar hon en paus och då följer vi Susan som går omkring därhemma med barnen och väntar på att maken skall komma hem ifrån en resa. Hon reflekterar över det hon läst, greppar så manuskriptet igen och fortsätter läsandet…

I likhet med Susan har jag svårt att lägga Nattdjur ifrån mig. Edwards berättelse är verkligen riktigt spännande.

I den möter vi matematikprofessorn Tony som skall resa på semester med sin fru och dotter och som under bilfärden hetsas till en olycka och får stifta bekantskap med några riktigt otäcka figurer. Plötsligt befinner sig Tony i en bil med en främling samtidigt som han ser hustrun och dottern försvinna med två andra hotfulla män… Usch.

Så mycket mer kan väl inte sägas utan att avslöja för mycket. Den berättelse Susan fått är rätt spännande, Susans egen tillvaro och hennes funderingar kring sitt liv och Edwards manus ger mig dock ingenting även om jag såklart undrar vart det hela skall ta vägen.

Inledningen är stark och värd ett bra betyg, allt eftersom storyn rullar vidare tycker jag att Wrights bok tappar lite och ett högst ordinärt medelbetyg får allt räcka. Boken Tony och Susan är annorlunda, helt okej, inte riktigt vad jag väntat mig, men ej heller så bra som jag hoppats! 384 sidor.