Lars Wilderäng: Fallet (Norstedts 2019)
Fallet är 335 sidor lättläst bagatell, inget alls i samma stil som Wilderängs tidigare böcker. Visst får man byta genre och testa nytt, det är ju bara synd när det blir så mycket mindre underhållande än vad man hoppats på...

Här har vi Mikael och Lotta som träffas och bildar familj. Under 2000-talet skaffar de lägenhet efter lägenhet, byter ständigt upp sig och investerar i fastighetsaffärer med lånade pengar. Det handlar ju alltid om säkra investeringar. Räntan är låg och börsen skall ju bara gå uppåt. Ja, de säger så, bankmännen!

Så spricker förstås bubblan. Börsen faller, bostadspriserna rasar. Mikaels fall blir hårt. Snart är pengarna slut, jobbet borta, familjen likaså. Det enda han har gott om är skulder...

Ensam och desperat skaffar han sig en pistol och söker upp de bankmän som han tycker har lockat och vilsefört honom, som själva tjänat en förmögenhet på honom utan att på något sätt ha lidit samma skada som han själv.

Så nås Mikael av information om att hans före detta hustrus nya kille planerar att sälja sin nya familj som sexslavar, spela in filmer och mer... Den mannen måste såklart också stoppas!

Här kommer några få våldsscener med en ung man på samhällets botten i fokus, i övrigt främst en skildring av Stockholm och en mängd bostadsaffärer. Låna aldrig pengar är väl sensmoralen och det är givetvis en nyttig lärdom, i övrigt är detta inte speciellt märkvärdigt. För mig en besvikelse som får en svag, svag betygstrea.