Bernard Werber: Myrorna (Forum 1994)
(Les Fourmis. 1991)
Är det en thriller, en rysare? En faktabok om zoologi, om entomologi? Eller bara en skönlitterär roman med ett annorlunda tema och en tvist? Sanningen är kanske att dessa 263 sidor är allt detta och mer, men mest av allt en skildring av myrornas tillvaro och det ur direkt myrperspektiv.

Jonathan Wells ärver en stor lägenhet med källare av sin excentriske morbror Edmond och snart flyttar Jonathan in med hustru, barn och hund. Ett personligt meddelande från Edmond lyder kort och gott: Gå aldrig ned i källaren.

Uppmaningen eller varningen är såklart mystiskt oemotståndlig. Utrymme har de så de klarar sig men hunden smiter ned genom ett hål i källardörren och då måste förstås Jonathan också inspektera de nedre regionerna. Jonathan blir borta i timmar och efter ett nytt besök i källaren försvinner han helt… En spiraltrappa verkar leda djupt ned i underjorden och andra personer som börjar söka efter Jonathan försvinner de också…

Men det mesta är alltså en skildring av livet i en myrstack för det verkar finnas en sådan i fastighetens närmiljö. Vi följer myran som benämns Hane 327 när denne utforskar myrornas habitat, skjuter i väg myrsyra och gnider sina antenner mot andras antenner för kommunikation och blir varse att det finns fiender i deras närhet. Vi möter också myran som är Hona 56 och myran som är Soldat 103 683. Någon blir Prinsessa 56 och Soldat 4000 kommer in i sagan lite senare.

Olika myror möter andra myror, och sköldpaddor, fåglar, spindlar och andra insekter. Somliga myror slåss mot varandra och går under, andra överlever och till slut är vi förstås framme vid det oundvikliga mötet mellan människa och myra. Kan de verkligen samexistera? Kan de förstå varandra? Rentav börja kommunicera på något sätt?

Insprängt i sagan som alltså varvas med ömsom myrperspektiv och livet i myrgångar och människornas tillvaro i familjen Wells bostad kommer anteckningar om myrorna som forskaren Edmond Wells satt samman till något slags uppslagsbok.

Något lite är det intressant att följa med myrorna för en stund. Det är något fascinerande och bitvis lärorikt som erbjuds men som helhet lyfter det aldrig riktigt. Den inledande spänningen, det annorlunda upplägget växer sig tyvärr inte starkare utan drunknar i stället i myrornas vardagliga stretande. Nej, det här föll väl ärligt talat ganska platt.