Veronica von Schenck: Änglalik (Ordfront Pocket 2008)
Stockholmstjejen Althea Molin är just hemkommen från USA. Där har hon jobbat som gärningsmannaprofilerare och med nöd och näppe undgått att bli mördad. Svårt knivskuren blev hon dock och lider såklart fortfarande av mardrömmar och en stor osäkerhet kring huruvida hon har rätt sysselsättning. Kan, vill och framförallt vågar hon fortsätta att jaga otäckingar?

Tja, återkommen till Sverige är hon faktiskt arbetslös men det går inte många dagar innan barndomsvännen och tillika polismannen Rickard ber om hennes hjälp. Unga tjejer som varit ute i stadens nattliv försvinner, bara för att senare återfinnas mördade och förpackade i resväskor! Det verkar finnas en seriemördare lös någonstans runt Stureplan och denne okände måste såklart stoppas.

Althea Molin bestämmer sig för att ta sig an utmaningen. En annan utmaning är att som konsult lyckas bli accepterad av Rickards kollegor. Och så gäller det att hålla sig i skinnet för den där Rickard är faktiskt en riktig läckerbit…

Ja se det här var inte så tokigt. Kanske inte så där otäckt jättespännande men mycket lättläst och ganska småmysigt, ja boken är lite lagom på alla sätt och vis. Att lära känna Althea är en småtrevlig bekantskap och parker, byggnader, caféer och annat i miljön skildras med känsla. Det råder ingen tvekan om att författaren är väl hemmastadd i den kungliga huvudstaden. 247 sidor erbjuder förvisso bara några få timmars trivsam läsning men man kan ju alltid fortsätta med bok två i serien. Det kommer jag att göra.




Veronica von Schenck: Kretsen (Ordfront 2009)
Ett halvår har gått sedan Althea Molin hjälpte den svenska polisen med att hitta Änglamördaren. Nu går hon runt i ett vinterkallt Stockholm och funderar på om hon skall ta erbjudandet om en profileraranställning i New York och sätta ny fart på karriären, men hur går det då med det ganska nystartade förhållandet med kriminalkommissarien Rickard?

Ja, Althea har att fundera på. Nu ber hennes kompis Emelie henne om hjälp. Emelie undersöker datasäkerheten hos en bank och har upptänkt oegentligheter. Någon har hackat deras datasystem och stulit miljoner. Så börjar tidningarna skriva om ett mord. Man har otroligt nog funnit nämnda banks IT-tekniker mördad med ett tarotkort instoppat i munnen. Hm, så mysko!

När sedan ytterligare ett mord sker på ungefär samma sätt så blir Althea kontaktad av Stockholmspolisen och ombedd att hjälpa till. Har det dykt upp en ny seriemördare? Och genom vännen Emelie har ju Althea redan fått upp ett spår efter en mysisk hacker. Är de månne en och samma person?

Här bjuds på 264 lättlästa sidor med datahackers, tjuriga bankchefer, relationsproblem, släktmiddagar och fikastunder med bästa vännen. En trea kan få bli betyget men jag tycker boken som helhet är något mindre intressant än debuten så betygstrean är lite åt det svagare hållet.