Helene Tursten: Kvinnan i hissen och andra mystiska historier (AlfabetaAnamma 2003)
Det här är en bok i litet format på bara 189 sidor och det är 189 sidor du kan strunta i att läsa. Som titeln antyder finner du här kortnoveller, 11 stycken. Några på bara 7-8 sidor och längst (50 sidor) är bokens sista bidrag.

Den sista novellen handlar om Turstens poliskvinna Irene Huss, känd från tidigare böcker, och här tar sig Irene an en hustrumisshandelshistoria med hämndinslag. Och varför detta inte blivit till en ny polisroman istället är för mig en gåta.

Resten är diverse berättelser som väl närmast beskrivs som enkla spökhistorier som Tursten fått höra eller själv upplevt. De båda första heter Kvinnan i hissen, I resp. II. och handlar om döda kvinnor som åker hiss på ett sjukhus nattetid. I nåt fall handlar det om en sjukhuspatient som känner på sig när någon skall dö, en annan novell handlar om ett spöke som berättar historier för restauranggäster i Köpenhamn.

På det hela taget känns detta helt meningslöst och föga upphetsande. Detta sänder i skriven form och läst dagtid inga kalla kårar längs ryggen. Faktum är att om spökhistorier kan vara i light-form så är det vad dessa är. Det som räddar boken från lägsta betyg är de 15 sidorna i novellen Från andra sidan Cyberspace, som är en berättelse om en man som har en sagolik tur och får de kortaste vänteköer som tänkas kan... Nåja, tur och tur...




Helene Tursten: Jaktmark (Kabusa Böcker 2014)
Hon har tidigare gästspelat i en gammal Irene Huss-deckare, nu får hon huvudrollen i en helt egen berättelse, kriminalinspektör Embla Nyström.

Hon har semester och är på väg till Dalsland för den årliga älgjakten. Hon hälsar på morbrodern Nisse och träffar gamla och nya jaktkamrater, allt ser lovande ut. Men just årets älgjakt skall inte bli som de tidigare. En räcka olyckor och hemskheter inträffar och det verkar som att någon i sällskapet är en riktig galning.

Två mycket framgångsrika herrar har med posten fått mystiska meddelanden. -Jag minns, lyder den korta texten och så signaturen M därtill. Det är ett par skärrade män som nu skall ut och jaga. Den korta påminnelsen från M har skrämt upp dem. De är med när älgjakten startar, någon dag senare är de spårlöst försvunna...

Embla stöter på IT-killen Peter under jakten, en återvändare till trakten. Han är rik och snygg och visst lite intresserad av Embla, på samma sätt som hon är nyfiken och sugen på honom. Kan det kanske bli något riktigt bra av det här? Trots Peters hemligheter?

Jaktmark erbjuder ett relativt kort och kärnfullt jaktäventyr i mörka skogen, endast 233 sidor långt. Lättläst, lagom spännande men kanske inte så värst överraskande. Ett solitt medelbetyg.