P. J. Tracy: Monkeewrench-morden (Bra Böcker 2005)
(UK: Want to play? US: Monkeewrench. 2003)
Blev mycket nyfiken på denna och efterföljande thrillers av P.J. Tracy under en Londonresa sommaren 2005. Här finns nu första boken i svensk översättning och jag hade satt förväntningarna riktigt högt. Fräcka iögonfallande omslag på alla utgåvor jag sett och lockande baksidestext. Det här måste väl vara en riktig kanonbok?! Det börjar i alla fall riktigt, riktigt bra:
I Wisconsin ber det äldre paret Kleinfeldt till sin gud i ortens kyrka. Så ser det ut i alla fall. Det ser också ut som om de har kulhål i huvudena. När polisen skall undersöka deras bostad stryker en ung färsk lovande polis med. Kleinfeldts hade minerat bostaden! Sheriff Halloran sörjer djupt att han bad unge Danny undersöka bakdörren. Utredningen går knappast framåt, Kleinfeldts verkar ha bytt identitet gång efter annan.
I Minneapolis står det lilla dataspelsföretaget Monkeewrench i begrepp att lansera sitt nya spel Seriemördarjakten. En testversion ligger ute på Internet och de som spelat spelet är lyriska. Spelet kommer att bli en stor succé. Snart börjar dock döda hittas på lite olika håll i staden och det står snart klart för Monkeewrench-folket när de läser tidningarna att morden som skett är exakta kopior på de första morden i deras nya spel. Och det är totalt 20 mord som begås i spelet!
Polisen kontaktas och nu vet man ju hur och var de kommande morden kommer att inträffa. Man varnar allmänheten och sätter in extra resurser men den okände mördaren lyckas ändå ordna till lik nummer 3 och 4. Så dyker det en dag upp ett meddelande på datorskärmen hos en av spelprogrammerarna: Vill du spela?
Lättläst, spännande, blodigt, annorlunda. Humor finns där också, boken driver lite med sin egen genre och den typiska bilden av poliser, misstänkta och dessas beteende. Till en början alltså. Tyvärr försvinner snart originaliteten. Efter en utmärkt inledning faller sedan boken in i invanda thrillerspår och är inte längre så speciell. Mördarens försök att spela spelet med Monkeewrenchanställda faller inte så väl ut och det både förvånar och gör mig besviken.
Bortsett från någon enstaka överraskning såsom mördarens identitet, och det annorlunda upplägget med kopierade mord från ett dataspel, har säkert både du och jag läst denna story förut. Ett gott försök att tillföra nytt blod i thrillergenren är det dock hur som helst. Och som helhet värt en stark trea i betyg alla gånger. 398 sidor. Boken finns också utgiven under titeln Spela död.
P. J. Tracy: Levande bete (Bra Böcker 2006)
(Live Bait. 2004)
Dataspelsnördarna från boken Monkeewrench är tillbaka men i en synnerligen underordnad roll. Istället får poliserna Leo Magozzi och Gino Rolseth desto större utrymme och deras munhuggande med varandra är festligt och skoj att följa.
Nu har de haft lugna dagar i Minneapolis, inte ett allvarligt brott så långt ögat kan nå. Men allt sådant är på väg att drastiskt förändras för nu börjar boken med flera mord. Morey Gilbert hittas skjuten i sitt växthus. Han var allas vän och gjorde alltid gott, det är otroligt att någon dödat honom. Hemma hos Arlen Fischer ser det ut som i ett slakthus, blod överallt, men Arlen är försvunnen. Han påträffas liggande död, bunden med taggtråd vid järnvägsrälsen. Snart skjuts Rose Kleber och Ben Schuler också. Vad tusan är på gång? De här personerna är ju gamla åldringar, över 70 år allihopa...
Sakta men säkert pusslar våra polishjältar ihop det hela, men inte utan hjälp från vänner, anhöriga och kollegor. Det puttrar på lagom roligt och väldigt lättläst och med en story som man har svårt att släppa. Spänningen stiger mot slutet och detta är faktiskt bättre än debutboken från P. J. Tracy. Jag bjussar på en fyra i betyg för detta tyckte jag om. 352 sidor.
P. J. Tracy: Dött lopp (Bra Böcker 2007)
(Dead Run. 2005)
Några badande ungdomar finner tre ihjälskjutna lik i det vattenfyllda kalkbrottet. FBI dyker snabbt upp och tar hand om liken och vill inget mer berätta.
I den lilla orten Four Corners välter en mjölkbil och nästintill alla invånare dör omedelbart. Tankbilen var fylld med dödlig nervgas. Omedelbart sluter militären en järnring kring samhället, ingen tillåts passera. Tungt beväpnade soldater håller obehöriga borta.
Grace McBride och Annie Belinsky, grundare av mjukvaruföretaget Monkeewrench är ute och kör bil tillsammans med poliskonstapeln Sharon Mueller. De är på väg till Green Bay i Wisconsin för att hjälpa till att fånga en seriemördare när deras bil dör mitt ute i ingenstans. De travar fram genom mörka skogar och är inte långt från Four Corners när de stöter på beväpnade män. Män som med hänvisning till nationell säkerhet tydligen har fått rätten att skjuta för att döda.
I en död stad, omringade och utan någon som helst täckning för mobiltelefoner försöker kvinnorna överleva dagen.
Övriga figurer vi lärt känna från tidigare P.J Tracy-böcker (poliser, vänner och kollegor) sluter upp för att finna de saknade tjejerna...
318 spännande sidor. Det börjar lite trevande men tar sig och blir riktigt spännande. Detta känns lite som en timma i TV-serien 24 och skulle kunna bli en bra actionthriller på film.
Stark trea är betyget.