Patrick Süskind: Parfymen. Berättelsen om en mördare (Wahlström & Widstrand 1997)
(Das Parfum. Die Geschichte eines Mörders. 1985)

Nyfödde barnet Jean-Baptiste Grenouille saknar helt kroppslukt och det skrämmer folk, gör dem illa till mods i hans närhet. Något borde ett litet barn allt lukta, men icke denne nyfödde pojke.

Det står helt klart att Grenouille inte är en helt vanlig människa. Han växer upp ensam, föräldralös och det visar sig att han har världens finaste luktsinne. Han kan utan problem känna en specifik doft flera mil bort, och följa den genom Paris myller. Ej heller glömmer han nånsin en doft han känt och han kan utan problem skilja beståndsdelarna i en parfym från varandra. Dofter blir hans besatthet och snart skapar han den ena underbara parfymen efter den andra.

En dag känner han så den mest fantastiska doft han någonsin upplevt. Doften av ung, oskuldsfull kvinna. En doft han bara måste äga, en doft att utvinna, destillera, buteljera, njuta av igen och igen. Snart ligger den unga kvinnan död. Och åren går och Grenouille försöker igen och igen få fram fler flaskor med denna underbara doft som går utanpå allt annat han nånsin upplevt. Och unga kvinnor dör, en, två och fler ändå...

När folk sent omsider börjar misstänka unge Grenouille tar han på sig en parfym som får alla människor att känna ömhet, kärlek och vips är det ingen som tror honom om något ont!

En riktigt härlig berättelse. Rapp, spännande och definitivt annorlunda. Första halvan är strålande bra, en liten svacka uppträder i mitten och avslutningen är minst sagt speciell. Ja, den lilla svackan i mitten snuvar boken på högsta betyg, men det här är en sensationell debutbok. Så originell att du bör läsa den. Det här sticker ut från mängden på ett positivt sätt. 245 sidor.