Sören Olsson & Anders Jacobsson: Allt är guld, Sune (Rabén & Sjögren 2004)
Allt är verkligen guld just nu, tycker Sune, och med guld menar han utmärkt, ja förträffligt på alla sätt och vis. Det börjar med en knäpp-attack med och mot familjen mycket tidigt en lördagsmorgon och fortsätter med smittsamma sångbaciller.

Sune har bestämt sig för att göra sådant han inte gjort förut, så han satsar på en sångkarriär. Han går till kyrkan och går med i gruppen Sångbacillerna. Visserligen låter det oftast riktigt förskräckligt när han öppnar munnen, Sune kan ju inte sjunga, men den här gången försöker han för ett gott syfte. Sångbacillerna skall samla in pengar till Afrikas fattiga barn. Sune och tjejerna Lisen och Fia knackar dörr i Sunes kvarter och sjunger...

Man kan knappast tro det men det är tack vare Sune som de stora pengarna rullar in. Han träffar en Madeleine i stadsparken och ställer motvilligt upp i en springtävling. Och det vet ju alla, Sune kan inte springa... Sen träffar han en till Madeleine och springer lite till... Ja, det händer mer än så på de här 140 sidorna.

Minst roligt är väl kapitlet om Sunes studiebesök på ett slott tillsammans med klassen, resten är mer eller mindre gulligt, småtrevligt och festligt. Tillräckligt så för ett betyg över medel, i alla fall gällande Sune-serien.




Sören Olsson & Anders Jacobsson: Sune och Syster Vampyr (Rabén & Sjögren 2005)
Sune vaknar upp en morgon och känner att hans tjejtjusardagar är över. Det finns viktigare saker i livet. Spela dataspel, hoppa studsmatta och göra andra grabbiga saker. En annan skojig sak är att ta hand om lillasyster Isabelle nu när dagis är stängt och mamma och pappa jobbar. Då får Sune känna sig både stor och duktig och så är det ju ett väldigt enkelt jobb som han dessutom får betalt för.

Isabelle gillar att titta på film, så det är ju bara att sätta henne framför TV:n så kan Sune göra vad han vill under tiden... Men så enkelt är det förstås inte. Isabelle är liten och måste passas. Hon kan retas med andra barn och så kan hon både bajsa ner sig och bitas också. Det blir fullt upp för Sune. Han klär till och med ut sig och går på barnkalas på McDonald’s. Vilken tur att jämnåriga tjejer tycker att Sune är en duktig kille som tar hand om sin lillasyster... Fast Sune bryr sig ju inte om tjejer längre... Nej, just det.

I ett kapitel går mamma och pappa Andersson på loppmarknad och inhandlar fat för dyra pengar och i ett annat går Sune med sin pappa för att gråta på en begravning. Så har också lillasyster i familjen fått extra utrymme i en bok på 118 sidor. Småkul som alltid.




Sören Olsson & Anders Jacobsson: Spik och panik, Sune! (Rabén & Sjögren 2006)
Eftersom familjen Andersson alltid saknat en liten stuga på tomten är det nu äntligen dags för pappa Rudolf att ta tag i projektet. Visserligen är det ingen mer i familjen utöver honom själv som saknat en stuga, men det är en annan sak. Familjen önskar honom lycka till med snickrandet och tar skydd. Pappa brukar kunna klanta till det mesta...

Efter 40 sidor är stugan klar, men det satt hårt åt och det krävdes hjälp på många plan. Sedan blir det grabbdag med pappa, Sune och lillebror Håkan. Den dagen tillbringas på Ernst Hjalmars trivselzoo. Pappa gör såklart bort sig igen, flera gånger. Sune och Håkan ömsom skrattar gott åt och skäms för sin farsa.

På resten av de 127 sidorna blir det besök på IKEA, det skall handlas bokhylla åt Håkan och så inträffar en hel del elektronikstrul. Pappa skall nämligen inhandla en bra, men mycket billig, stereo och så skaffas det mobiltelefon och parabol också. Här är det återigen pappa Andersson som är i centrum och fixar till en skojig bok. Sunes alla kärlekar lyser med sin frånvaro.




Sören Olsson & Anders Jacobsson: Fy katten, Sune! (Rabén & Sjögren 2007)
Efter att precis alla personer i familjen Andersson fått hamna i fokus i en eller flera Suneböcker, var det väl inte mer än rätt att även katten Persson fick göra detsamma. Tyvärr dock inte för så värst lång stund. Allt börjar nämligen med att katten Persson har dött och Sune sörjer rejält. Ja, hela familjen tycker förstås det är tråkigt, även om Persson de senaste åren mest legat och sovit.

Kanske att familjen skall satsa på en hund istället? Man testar genom att vara hundvakt en helg. Men den hund man tror skall vara en liten, liten Chihuahua visar sig vara en enorm Grand Danois. Den helgen kommer Anderssons ha svårt att glömma och det är bara att inse att de inte är några hundmänniskor. Så man välkomnar istället Blå Kongo till familjen och anmäler honom till en utställning. Och så skall Sune ha party och tjusa alla tjejerna.

På 133 sidor bjuds främst på djuräventyr och det mesta är högst måttligt skojigt. Inte en av de bättre Suneböckerna.




Sören Olsson & Anders Jacobsson: Sunes tusen tjusarknep (Rabén & Sjögren 2008)
Är det något som Sune inte gillar så är det att läsa böcker. Men nu säger fröken att han blir tvungen så han väljer den tunnaste han kan hitta i hyllan. Den heter Kärlekens språk och visar sig kunna ge Sune ett och annat tjejtjusartips.

Sen är ju mamma Karin bibliotekarie så hon skall till bokmässan i Göteborg och möta en person från USA. Hela familjen Andersson följer med. Det kommer såklart att bli jättetrist med tråkiga böcker och en mässa full med gamla tanter. Men där har Sune fel. Han träffar jättemånga snygga tjejer i passande ålder och det finns ju faktiskt bra böcker också.

I Göteborg blir det mest knasigheter på restaurangen och hotellet. Pappa Rudolf är som vanligt bra på att göra bort sig. Och så börjar tvillingarna Harry och Karry von Brååk i Sunes klass. De är riktigt tuffa men också riktigt rädda för tjejbaciller. 127 lite småtrista sidor. Sune på bokmässa var inte den bästa av aktiviteter.