Mark Sullivan: Riten (Rabén Prisma 1998)
(The Purification Ceremony. 1977)
Åtta jägare skall ut på hjortjakt i norra British Columbia. I sällskapet finns en blandad samling individer och boken berättas av huvudpersonen Diana Jackman, en kvinna av indianskt ursprung och en klippa på spårning och skytte.

Den här jaktturen är något hon bara måste vara med om; livet i skogen, spänningen, sökandet efter villebråd och allt annat som hör till får henne att riktigt brinna av iver. Tyvärr är hon mitt uppe i en smärtsam separation och vårdnadstvist. Hennes längtan till skogen och sanslösa inköp av utrustning har fått maken att vilja komma bort från henne. Och han har tagit barnen med sig.

Nu blir det inte roligare i sällskapet av att det smugit sig in en journalist under falska förespeglingar. Han är verkligen emot jakten, dödandet för nöjes skull och tänker skriva ett skarpt reportage inifrån kretsen av jägarna. Och så ger man sig iväg. Och där ute i skogarna iakttager någon eller något sällskapet. Och snart börjar de en efter en att gå hemska öden till mötes. Vem? Vad? Varför?

I de mörka, ödsliga skogarna försvinner mördaren snabbt, bara för att dyka upp och skörda nya offer igen och igen. Smått panikslagna, isolerade från omvärlden måste de överlevande slå tillbaka. De första två tredjedelarna är suveräna. Det här är annorlunda. Har du sett filmen Skjut för att döda kan du tänka dig in i miljön; skogar, berg, vildmarken, vattendrag, oländig terräng, långt från civilisationen, utlämnade till vem eller vad det nu är som smyger på dem.

Och till en början är spänningen riktigt påtaglig. När jägarna blir jagade och offer är det bra. Sen stöter så Diana på den ondskefulla naturkraften som sveper runt och det blir lite indianskt hokus pokus och därmed mindre spännande och lite mer konstigt. Även om första halvans starka 3:a inte höll i sig boken igenom är det ändå fullt godkänt. En rejält annorlunda spänningsroman som sagt. 288 sidor.