Karin Slaughter: Blindbock (Prisma 2003)
(Blindsighted. 2001)
Karin försöker bjuda på en thriller som på nåt sätt kanske skall motsvara de förväntningar hennes efternamn (Slakt) skapar. Och är det brutalt våld du associerar ordet slakt till så är det precis det du får. Det våld som skildras är starkt, dåden är grymma, sadistiska, minst sagt sjuka. Och däremellan är detta som vilken annan medelbra mördarbok som helst.

Huvudperson är Sara Linton, barnläkare och den lilla orten Heartsdales rättsmedicinare. Nu är hon på restaurang, går på toaletten och finner en döende kvinna i ett bås. Brallorna är neddragna och kvinnan har djupa knivsår i korsform över bröst och mage. Kvinnan dör och Saras ex-man börjar i egenskap av polis att jaga en galen mördare.

Senare finner Sara en naken kvinna på sin bils motorhuv, liggande med armarna utåt, bildande ett kors. Munnen är tejpad, hon är tvättad med klor och har sår i handflator och fötter. Hon har varit korsfäst på riktigt. Jakten på den okände förövaren går vidare och snart är denne så nära att Sara själv nu skall bli nästa offer.

Tja, bortsett från att våldsdåden är extra brutala och beskrivs i detalj är det inte många överraskningar i Blindbock. Du har läst det mesta förr. I grund och botten är det inte mer än: Kvinna jagas av mördare och försöker hålla sig undan. Och så både älskar och hatar hon sin ex-make. Och vill leva ensam men tillsammans med den rätte, den stora kärleken. Vettigt tempo, lite spänning men en väl kort slutstrid. Uppgörelsen med storskurken är en liten besvikelse, fast som debutbok är det ok. Men inte mer. 332 sidor.

Karin Slaughter: Hjärtslag (Prisma 2004)
(Kisscut. 2002)
Hur mycket elände klarar du av? I en hårt konkurrensutsatt thrillervärld är Karin Slaughter inte rädd för att ta ut svängarna för att sticka ut. Här bjuds det på mord och våldtäkter, aborter och barnlöshet, kidnappade barn, döda spädbarn, misshandel och incest. Ja, du förstår temat i boken. Det hela är rätt spännande och bra från början till slut, om man nu kan använda ordet bra i detta sammanhang med alla fasansfulla inslag och avslöjanden.

Huvudpersonerna är framförallt barnläkaren och tillika rättsläkaren Sara Linton samt hennes före detta kärlek, polischef Jeffrey Tolliver. De kämpar såklart med att finna förklaringar till det som sker och de hemska okända som gömmer sig i bakgrunden. De brottas också med sina känslor för varandra. Går det måhända att väcka liv i kärleken igen?

Berättelsen är oavbrutet intressant, spännande och lättläst. Det bjuds på någon liten överraskning och en helt okej avslutning. Ett varningens ord dock för den obehagliga känsla som kan infinna sig när det handlar om utnyttjade barn och ungdomar. Stark trea i betyg och 337 sidor.

Karin Slaughter: Kall blek fruktan (Prisma 2005)
(A Faint Cold Fear. 2003)
Sara Linton kallas till platsen för en ung students självmord. Där finns flera poliser, sjukvårdare, representanter för skolan, Saras ex-make polischef Tolliver och hennes egen gravida lillasyster. När den sistnämnda ger sig in i skogen för att kissa sticker någon okänd kniven i henne! Vilken chockstart på boken!

Fler studenter verkar ta livet av sig, men det visar sig snart röra sig om mer eller mindre skickligt förklädda mord. Linton och Tolliver med flera försöker såklart få stopp på våldsdåden och finna den eller de skyldiga. Att Tess Linton blivit ett av offren stärker bara deras beslutsamhet, men det är svårt att få utredningen att komma framåt. Många på skolan döljer hemligheter. Extra bekymmersamt är det att den före detta poliskollegan till Tolliver, Lena Adams (själv ett våldsoffer i en tidigare bok i serien), verkar göra allt hon kan för att sabotera utredningen. Hon stoppar i sig alldeles för mycket alkohol och piller och till slut tvingas Tolliver inse att hans forna kollega kanske är den mördare de söker...

Efter den minst sagt dramatiska inledningen kliver Lena Adams in som främsta huvudperson (istället för det före detta äkta paret Linton/Tolliver) och beter sig mysko. Karin Slaughter fortsätter sin vana trogen att bjussa på makabra dödsfall men tyvärr är spänningen högst medelmåttig. 335 sidor och så här långt seriens sista bok på svenska.