Craig Russell: Blodörn (Forum 2006)
(Blood Eagle. 2005)

Kriminalkommissarie Jan Fabel jobbar på Hamburgs mordrotel och nu får han kryptisk och skrämmande e-post från någon som kallar sig Son of Sven. Son of Sven berättar att det är hans plikt att fortsätta mörda och att polisen aldrig kommer att fånga honom. Den okände berättar kort om sina nästa offer när det tyvärr redan är för sent att rädda dem. En jurist och sedan en misstänkt prostituerad påträffas brutalt mördade, utsatta för den bestialiska vikingariten Blodörn som innebär uppsliten bröstkorg och utrivna lungor...

Fabel och hans kollegor ger sig ut på jakt efter Son of Sven men har inte mycket till ledtrådar. Faktiskt inga. Deras motståndare är alltför listig.

Ja, detta tyckte jag lät spännande och mina förväntningar var högt satta. De kom lite på skam för in i berättelsen kommer ett Hamburgskt gängkrig med turkar, tyskar och förmodade ryssar, hemligheter mellan olika delar av poliskåren och affärsmän med tvivelaktiga sysselsättningar och partners. Lägg sedan till personer i ett sällskap som dyrkar de nordiska asagudarna, utländska underrättelseagenter och mer än så och du får en berättelse som spretar en hel del. Visst händer det mycket på olika håll men faktum är att jakten på den bestialiske mördaren hamnar lite i skymundan, vilket såklart känns som en besvikelse.

Lite annorlunda är det såklart att det hela utspelas i Hamburg och vi stiftar bekantskap med stadens polisenheter, kyrkor och annat men länge, länge tuffar det hela vidare på lågvarv och betyget en svag trea känns rättvist. Så närmar sig slutet och Russell höjer spänningen ett par snäpp. Polisen är nu mördaren på spåren och det här kan sluta hur som helst... Och som helhet tack vare den fartfyllda avslutningen klarar sig boken undan med ett medelbetyg. 328 sidor som är okej, men jag hade hoppats på mer spänning och driv.