Dr. Peter Rost: Sjuka pengar en svensk insider skakar läkemedelsindustrin (Optimal Förlag 2007)
(The Whistleblower. Confessions of a healthcare hitman. 2006)

Svensken Peter Rost var hög chef inom den svenskamerikanska läkemedelskoncernen Pharmacia när det år 2002 tillkännagavs att den ännu större läkemedelsjätten Pfizer skulle köpa upp företaget. Detta är hans personliga berättelse om vad som hände i uppköpsprocessen, hur personalen behandlades och hur han själv kom att påtala vissa oegentligheter, ja rena brottsliga aktiviteter, rörande försäljningen av några läkemedel och då hamnade ute i kylan. Rost gick från framgångsrik och uppskattad chef och ledare till att snabbt bli persona non grata.

Inledningen av bokens totalt 232 sidor är mest intressant och läsvärd. Den handlar främst om bolagens sammansmältning och om hur det större företaget fullkomligt slukade det mindre. (Mindre och mindre förresten, vi talar ju om mångmiljardbolag med uppemot hundratusentalet anställda, men ändå.) Det blev snabbt klart att det var köparen Pfizers regler som gällde. Det var som Pharmacia-anställd bara att stillatigande acceptera situationen eller säga upp sig. Rost målar upp en bild där avtalade anställnings- och uppsägningsregler sätts ur spel, löften från chefer betyder föga och den lille individen är helt i händerna på arbetsgivaren. Om man vill jobba kvar, vill säga, och det ville Rost.

I egenskap av före detta Pharmacia-chef får han en ny hög post i det nya företaget, men hans tidigare påpekanden om att det fifflats med försäljningen kring tillväxthormonet Genotropin verkar ingen bry sig om. Försäljningssiffrorna är rejält positiva och medlet verkar ha använts även på icke tillåtna indikationer, man har delat ut mutor och gratis medicin, uppmuntrat denna icke-tillåtna användning osv. Peter Rost framstår som en mycket rättrådig man som vill göra bra saker helt rätt och somliga av hans medarbetare och chefer är naturligtvis stora, oärliga, pengahungriga skurkar. (Ja, överallt finns alla typer och Rost själv har säkert tjänat ihop många trevliga miljoner dollar under sin långa karriär i branschen.)

I takt med att han kämpar för sin sak och vettiga arbetsuppgifter på det nya jobbet hamnar han allt längre ifrån maktens korridorer. Peter Rost blir en obehaglig medarbetare som ifrågasätter för mycket och är för kritisk mot sin arbetsgivare som nu måste börja vidta åtgärder för att hålla honom på plats. Successivt förskjuts Rost mot periferin, hans möjligheter att komma åt information begränsas, hans telefon kopplas bort, post kommer inte fram osv.

Och här nånstans börjar boken bli rätt tröttsam. Det blir för mycket av tjatig klagolåt om hur illa behandlad han blivit och vilket hot han är för det stora, stora företaget. Advokater kommer snart in i bilden och Rost börjar så smått sikta in sig på att komma undan Pfizers attacker och hot och samtidigt planera för att bjussa media på sin berättelse...

Och snart är Peter Rost en sanningssägare i media, en före detta höjdare som med egen erfarenhet inifrån läkemedelsledningens högre nivåer berättar om spelet bakom kulisserna, om mutor, misslyckade studier, otillåtna marknadsföringsknep och branschens åtgärder för att slippa billigare kopior av sina miljardsäljande läkemedel.

232 sidor som sagt. Bitvis mycket intressant, på andra håll rätt trist läsning. Peter Rost är såklart hjälten som trots tuffast tänkbara motstånd klarat sig väl. Läkemedelsföretaget Pfizer är inte fullt så bra, verkar Rost tycka. Det vore intressant att läsa en bok om motpartens upplevelse av det hela. Det kan ju vara så att det finns en annan bild av verkligheten...