Tärningen är kastad (Wahlström & Widstrand 2014)
Jag börjar läsa Rognebys debutroman och berättelsen känns genast lite som Dag Öhrlunds romaner om Domaren eller Emelie Schepps serie om Jana Berzelius (även om Rogneby kanske var först?), jag menar att fokus ligger på en huvudperson i maktställning med hemligheter att dölja, en ensamvarg med känslor nästan enbart för sig själv och som ljuger och bedrar sin omgivning. Ja, är rent ut sagt kriminell själv trots ett arbete inom rättsväsende/brottsbekämpningen.
Här hittar vi polisen Leona Lindberg, gift tvåbarnsmor, som får hand om det uppseendeväckande fallet med den blodiga och nakna unga flickan som rånar banker. Men Leona sköter faktiskt jobbet sisådär. Viktiga frågor ställs inte, vittnen manipuleras och vittnesmål försvinner från utredningen. Hon är kritisk mot sin chef och kollegorna, vill absolut inte arbeta med andra, gör vad hon kan för att hålla folk på avstånd.
Möjligen älskar hon sina barn men deras sjukdomar håller på att knäcka hela familjen. Och ekonomiskt behövs pengar för en viktig operation utomlands. Tyvärr och i största hemlighet har Leona spelat bort en halv miljon av familjens pengar på nätpoker.
Aftonbladets journalist Christer Skoog vill sätta dit sin forna skolkamrat för brott. Christer har inte glömt mobbaren Niklas från ungdomsåren och nu är han övertygad om att Niklas, landets finansminister, köpt sex av prostituerade. Nu skall allt Niklas få igen. Christer behöver hjälp av Leona…
Det börjar med bankrån och sexköp, sen verkar allt eskalera till kidnappning, bombhot och mord. Leonas fiffel blir en allt större härva av bekymmer och allt verkar ta en ände med förskräckelse och sluta med katastrof. Eller så lyckas hon vända allt till sin fördel och komma ut som vinnare ändå?
Detta är lättlästa och rätt spännande 367 sidor, men samtidigt förstås en fullkomligt otrolig historia. Är det verkligen så här den svenska polisen arbetar? Huvudpersonen sticker ut som fullkomligt gränslös, har uppenbart någon form av personlighetsstörning men verkar framgångsrikt kunna lura sin omgivning. Berättelsen är underhållande främst kanske just för att storyn är så skruvad och huvudpersonen udda. Jag kommer förstås att läsa vidare i serien, så nyfiken är jag ändå på Leona och vart det hela skall ta vägen men ett stabilt medelbetyg räcker för den här berättelsen.
Jenny Rogneby: Alla medel tillåtna (Wahlström & Widstrand 2016)
Vår huvudperson polisen Leona Lindberg är tillbaka men mycket har förändrats sen sist. Hon har slutat bråka med sin chef, sonen har dött på operationsbordet i England och hon är skild, maken och dottern har flyttat ut. Leona har också slutat spela nätpoker och går nu hos en psykolog.
Allt det där riktigt skruvade från debuten är synnerligen nedtonat eller helt borta och även om Leona förvisso fortfarande är kriminell är detta mer en regelrätt vanlig kriminalroman om man kan säga så. Det är en mer normal eller balanserad saga den här gången, det mesta av psykopatvansinnigheterna från debuten har tonats ned. På gott och ont får man väl säga, det var kanske i hög grad de bitarna som gjorde att Leona och förra boken stack ut i den svenska kriminalromanfloran… Det här går i betydligt lägre tempo och spänningen kommer väl egentligen först med ca 50 sidor kvar.
Redan från start får Leona ta hand om fallet med självmordsbombaren från Riksdagshuset, mannen som lyckats spränga bort sina egna ben men överleva i övrigt. Nu finns det misstankar om terrordåd och fler sprängdåd och det blir Leona som skall förhöra bombmannen på sjukhuset. Det blir en utdragen process och det dröjer till ungefär sida 350 innan Leona listar ut vad som är på gång.
Det andra händelsespåret i boken handlar om Leona som vänder sig till ett gäng småskurkar i staden för att erbjuda dem en kurs i hur man begår brott och klarar sig undan polisen… Då hon själv står i skuld till otäcka figurer och behöver stålar måste Leona rekrytera ett team som kan utföra rån tillsammans med henne. Tyvärr ser det ut som att hon just värvat en skurk som samtidigt är angivare för polisen!
Allt är upplagt för en ny katastrof, eller flera. Mot slutet skall det bli värdetransportrån samtidigt som en bomb exploderar och det är väl bara att läsa vidare i bok nummer tre… 397 sidor.
Jenny Rogneby: Utan mänskligt värde (Wahlström & Widstrand 2017)
Spänning och stor dramatik på bokens sista sidor och en cliffhanger så att man får ta sig an en fjärde del om man verkligen vill få veta fortsättningen och efterspelet (eller hur nu författaren tänkt sig framtiden för sin karaktär polisen Leona Lindberg. När detta skrivs vet jag redan att det finns en berättelse till i serien).
En psykiskt sjuk kvinna påträffas på tågspåren och det kan konstateras att någon opererat henne och plockat ut hennes njure.
På Sergels torg vacklar en hemlös man fram. Någon okänd har opererat även honom. Han saknar ögonen…
Vår huvudperson Leona tar sig an fallet med organstölder och som tyvärr bjuder på fler oskyldiga offer. Någonstans i Stockholm härjar i hemlighet särdeles otäcka figurer som kidnappar folk och helt enkelt plockar ut organ ur offrens kroppar. Leona förfasas över detta och tänker inte vila förrän de skyldiga hittats och fått stå till svars, men hon vägrar förstås att jobba tillsammans med kollegorna. Precis som vanligt skall hon jobba ensam och på sitt eget sätt.
Hennes chef Alexandra är dock inte helt nöjd med Leona och börjar dessutom misstänka att Leona döljer somligt som har att göra med gamla mystiska men uppklarade fall. Allt känns heller inte rätt med att den före detta polischefen Claes hamnat i finkan. Alexandra beslutar sig för att både tala ut med Claes och spionera på sin underlydande medarbetare och får se Leona umgås med kända brottslingar och prostituerade.
Än en gång är det upplagt för katastrofer och oväntade vändningar i högt tempo. Läsningen av dessa 336 sidorna går raskt och är som helhet lagom spännande men får som sagt lite extra hetta precis mot slutet. 336 sidor.
Jenny Rogneby: Ur aska i eld (Wahlström & Widstrand 2019)
Det har gått hela 4 år sedan händelserna i förra boken. Ett gäng ungdomar samlas för ett kollektivt självmord. De tänker bränna sig till döds och de flesta lyckas med sitt uppdrag. Polisen lägger dock snabbt ned fallet för hur tragiskt det hela än är, är självmord är inte brottsligt.
Men det hela skall upprepa sig. Ett nytt gäng trasiga ungdomar samlas på Stockholms Centralstation och sätter fyr på sig själva och omgivningen. Den här gången visar övervakningsfilmer inblandning av en hittills okänd part…
Polis Leona Lindberg tycker ungdomarnas självmord är förfärliga och köper inte chefens snabba stängning av utredningen efter det första dådet. När det sedan står klart att någon annan än offren själva verkar vara delaktig börjar jakten…
Leona finner en hemsida om självmord och kommer så en renodlad självmordsklubb på spåren. Deprimerade, svårt uppgivna ungdomar uppmuntras ta livet av sig och en okänd Mastermind lurar i kulisserna. Successivt mer krävande uppdrag skall till slut peppa killar och tjejer till att ta det där sista steget…
Leona Lindberg tänker stoppa hemsidan, ungdomarnas självmord genom eld och en okänd otäck påhejare. Hon har också en plan för att få ut kamraten David från fängelset och en slant pengar på köpet. Sen blir det en släktmiddag som chockar Leona å det grövsta. Efter 343 sidor är det slut och då tycker jag inte att alla frågor fått svar. Kanske kommer de i del 5?
Jenny Rogneby: Öga för öga (Wahlström & Widstrand 2020)
Leona Lindbergs pappa är försvunnen och hon vill naturligtvis vara med i sökandet vilket förstås inte alls fungerar med rådande regler. Fast nu brukar ju inte polisen Leona följa regler utan mest göra som hon själv finner lämpligt…
Hon blir dock placerad som ansvarig för att utreda fallet med en taxichaufför som överfallits och dumpats i ett dike. Sen är det ett par tonårstjejer som råkar se en obehaglig film när de letar sig in på Darknet, Internets mörka sidor. Är det på riktigt, den där tortyrscenen som spelas upp på skärmen? De finner det obehagligt att ens tänka på detta och inte blir något bättre av att de berättar saken för polisen. Kvinnan som de talar med ser ju nästan precis ut som den där torterande förövaren på filmen…
Unga Olivia som varit med som liten 7-åring och rånat banker i seriens första berättelse finns nu åter i Leonas liv. Flickans far vill ha sin dotter åter men Olivia vill inte vara med sin pappa för allt ont han gjort henne genom åren. Och aldrig i helsike att Leona tänker lämna över flickan till sin våldsamme far även om han på alla sätt har rätten på sin sida…
För Leona avslöjas enorma familjehemligheter i och med pappans försvinnande. Plötsligt får hon veta varför hennes far och mor varit så grymma mot henne, favoriserat bröderna och typ förvarat henne i källaren under barnaåren…
Den femte boken om polis Leona Lindberg skulle jag gissa blir den sista, men man skall förstås aldrig säga aldrig… 382 lättlästa sidor.