Danuta Reah: När ljusen slocknar (B. Wahlströms 1999)
(Only Darkness. 1999)
En kväll när Debbie skall ta tåget hem efter skolan lägger hon märke till att en annan kvinnlig pendlare hon regelbundet brukar se inte är med. Och det är visst ingen annan heller. Perrongen är helt tom och någon har mixtrat med lyset. Somliga lampor blinkar, andra är sönderslagna. Det är då hon ser en mörk, storväxt skepnad och börjar bli rädd.

Senare får Debbie veta att kvinnan som hon saknat hittats mördad på samma sätt som några andra kvinnor den senaste tiden. Någon mördar kvinnor och dumpar liken i närheten av järnvägen och kanske var det mördaren hon såg den där kvällen på perrongen?

Lokaltidningen smäller upp ett stort foto på Debbie och skriver att hon sett mördaren. Självklart sätter mördaren genast upp Debbie på sin lista över framtida offer! Samtidigt jobbar Debbie på att få ihop det med enslingen Rob och gör allt hon kan för att slippa efterhängsne Tim.

Det här är lagom lättläst, lättsmält förströelse utan att vara speciellt spännande. En ganska medioker bok som tar sig först mot slutet när Debbie hamnar i mördarens klor utan att vänner och polis har en aning om vem den skyldige är. Och det kan nog läsaren aldrig gissa sig till heller. 271 sidor.

Danuta Reah: Nu tar jag dig (B. Wahlströms 2001)
(Silent Playgrounds. 2000)
Suzanne joggar genom stadens stora park, genom skogar, över floder, förbi kvarnhus och finner ett anslag som förbryllar henne; Se upp om du går ensam i kolonilotterna. Hm, mysko. Vad skall man passa sig för? Varför?

Nåväl, hon joggar vidare, kommer hem och byter några ord med grannen som saknar sin 6-åriga dotter Victoria och dennes barnvakt, unga tjejen Emma. De skulle till parken och leka och är rejält försenade. Men i parken är de inte och ett stort polispådrag söker efter tjejerna.

Samtidigt som Suzanne finner Emma död i vattnet vid kvarnhuset dyker Victoria upp spontant hemma och pratar om monstret i parken, om Benmannen och annat mystiskt. Sådant som vuxna inte förstår eller sätter någon tilltro till förstås.

Det börjar försiktigt spännande men betyget två är närmre än fyran för någonstans på mitten blir det en smått rörig härva av alla inblandade karaktärer. Det är förstås inte bara Emma som till slut hittas död och misstankarna riktas åt flera olika håll innan morden får sin förklaring och den skyldige är fast. 319 sidor.

Danuta Reah: Nattens änglar (B.Wahlströms 2002)
(Night Angels. 2001)
Gemma är ute och kör bil när motorn plötsligt lägger av mitt ute i ingenstans. Hon ringer ett samtal till sin pojkvän och sedan försvinner hon spårlöst.

Anna jobbar som hotellstäderska när hon gör en makaber upptäckt. I ett badkar ligger en mördad kvinna med krossat ansikte. Eftersom städerskan har invandrarbakgrund och jobbar svart vill hon till varje pris undvika att bli inblandad. Hon lämnar omedelbart hotellet och går också upp i rök.

Lynne Jordan är polis och utreder brott kring invandrare. Det finns många kvinnor som lockats till landet och som tvingats prostituera sig eller slita med hårt arbete mot lägsta möjliga betalning. Nu har några kvinnor försvunnit och andra hittats mördade. Lynn har bett en Gemma Wishart hjälpa till att analysera ett förhör med en prostituerad ryska. Det var nåt med en speciell rysk dialekt som kanske kan vara en ledtråd och möjligen är Gemma rätt person att fråga. Men Gemma är svår att få kontakt med.

Gemmas pojkvän Luke börjar snart sakna sin tjej, och bådas arbetskamrat Roz börjar också snart oroa sig för Gemma. Det är synnerligen olikt henne att hålla sig borta. Hon hade ju ändå viktigt arbete som hon lovat ta hand om.

Snart visar det sig att Gemma såklart är död och både pojkvännen, Roz och polisen söker nu efter en mördare. Någon någonstans roar sig med att ta livet av invandrarkvinnor och vem kan det vara? Kanske rentav pojkvännen? Men varför skulle han..?

336 sidor spänningsroman som är lite smått sega bitvis. Boken är full med långa textmassor med skrift från sida till sida. Här finns inte speciellt mycket till varken dialog eller luft mellan raderna. Länge funderar jag på underbetyg men mot slutet blir jakten på en okänd mördare lite intensivare och spänningen infinner sig. Då håller det på att gå riktigt illa för somliga huvudpersoner. Och denna lilla tempo- och spänningshöjning mot slutet räddar med liten marginal ett medelbetyg.