Ian Rankin: Knutar och kors (Modernista 2014)
(Knots and Crosses. 1987)

Nästan 30 år efter att den skrivits är debutboken om kriminalassistent John Rebus vid Edinburgh-polisen äntligen utgiven på svenska. Och då finns redan ett tiotal titlar i den långa romansviten utgivna, ja, faktum är att serien nästan kommit till sitt slut. Det finns många mysterier kring bokutgivning, så mycket står klart...

Nåväl, vi stiftar på endast 224 sidor bekantskap med en drygt 40-årig snut, en före detta fallskärmsjägare och elitsoldat, en tuff ensamvarg, inte helt smidig i möten med andra individer. Rebus har ett kraschat förhållande bakom sig, exfrun har en romans med Rebus´ chefs son, sin unga dotter ser han för sällan.

Nu är det otäckt att befinna sig i den skotska staden. En galning har kidnappat två unga flickor och mördat dem, nu har dessutom en tredje flicka försvunnit. Flickorna verkar inte ha något gemensamt, polisen har inga ledtrådar att gå på, samtidigt som de förstås allihop är satta på detta synnerligen allvarliga fall.

Så börjar Rebus få personliga brev från någon okänd. Det skickas konstiga små knutar, korslagda tändstickor till honom och det bifogas en personlig textrad eller två. Det hela är mycket förbryllande.

Samtidigt har journalisten Jim Stevens beslutat sig för att John Rebus och dennes bror Michael är involverade i knarklangning. Åh, det kommer att bli ett fantastiskt avslöjande!

Bara 224 sidor som sagt, men de är lättlästa och det hela blir rätt spännande. Det är uppenbart att problemen kommer att hopa sig för stackars Rebus framöver. Det är bara att hoppas på fortsatt svensk utgivning av gamla titlar.




Ian Rankin: Katt och råtta (Modernista 2015)
(Hide and Seek. 1991)

John Rebus har stigit i graderna och blivit kommissarie. Nu tvingas han motvilligt tillbringa tid tillsammans med politiska och polisiära höjdare i staden och ägna sig åt en antidrogkampanj han egentligen inte bryr sig om. Det blir finkläderna på och tjusiga middagar och viktiga möten, saker som inte alls rimmar väl med vem Rebus egentligen är eller vad han prioriterar i sitt jobb.

Kommissarien lägger hellre mycket tid på att försöka ta reda på varför knarkaren Ronnie dött, faktiskt onödigt mycket tid tycker omgivningen som ser det hela som ett solklart fall av knarköverdosering. Fallet avslutat, Rebus kan ägna sig åt annat.

Men som den envise ensamvarg han är kan han såklart inte släppa något som han tycker verkar det minsta mystiskt och här finns ju ändå frågetecken.

Betyder det något särskilt att Ronnie hittats i ett ockuperat hyreshus liggandes på golvet som ett kors med stearinljus intill och en femuddig stjärna målad på väggen?

Sen har vi det faktum att vännen Tracy faktiskt hittat Ronnie död på övervåningen men att någon uppenbarligen flyttat på den döde. Och var är Ronnies mest älskade ägodel, hans kamera?

Tracy säger också att Ronnie innan sin död varit rädd och i princip uppfattat sig som död då någon okänd ville honom illa. Och nu har han alltså dött av en överdos heroin, heroin som visat sig innehålla råttgift, trots att man också funnit droger av bättre kvalitet.

Ja, det hela är enligt Rebus inte bara ytterligare en narkoman som knarkat sig till döds utan rentav ett mord begått av någon okänd. John Rebus snokar vidare och snart är han en stor konspiration på spåren. Tror han i alla fall.

266 sidor. Precis lagom långt för vad som erbjuds. En trött och besvärlig snut som luskar runt, träffar folk, ställer obekväma frågor och till slut pusslar ihop hur allt hänger ihop.




Ian Rankin: Näbbar och klor (Modernista 2016)
(Tooth and Nail. 1992. Även utgiven som Wolfman)

Kommissarie Rebus är efterfrågad av Londonpolisen och reser från Edinburgh till London. På något sätt har Rebus fått rykte om sig att vara expert på seriemördare och just nu plågas huvudstaden av en särdeles otäck typ, en figur som fått namnet Vargmannen. Delvis på grund av att föröveraren biter sina offer, men också för att det allra första offret hittades mördat på Wolf Street. Nu är man väl uppe vid tre-fyra offer, allmänheten är skräckslagen och polisen har inga ledtrådar.

Rebus är inte helt förtjust i det här uppdraget och det visar sig somliga Londonpoliser inte heller vara. Den lokala polisen behöver inte en kaxig skotte för att lösa det här fallet, och hur sjutton pratar han?

Naturligtvis är det Rebus som med sitt eget sätt att agera ensamvarg som till slut klurar ut hur det hela ligger till, och det har sannerligen funnits saker att fundera över och folk att göra sig till ovän med! Rebus riktar misstankarna åt alla möjliga håll. Vargmannen kan kanske vara en kvinna, eller den lokala rättsläkaren, eller varför inte rentav en poliskollega. Vargmannen verkar ju sannerligen veta mycket om hur polisen arbetar och lyckas alltid ligga ett steg före… Knappt 300 sidor (272 stycken) om hur Rebus gästspelar i London, inte direkt omtyckt, och fångar en seriemördare! Och därtill försöker ta reda på vad det är för mystiskt med dotterns senaste pojkvän, motorcykelbudet Kenny. Och inleder en romans med psykologen Lisa. Rätt spännande. Har du gillat andra böcker om Rebus funkar den här också.




Ian Rankin: Strip Jack (Modernista 2016)
(Strip Jack. 1992)

Efter ett tips till polisen samlas styrkorna för ett nattligt tillslag. I det tjusiga huset på rätt sida staden skall det visst pågå sexhandel, finnas en bordell. Överintendent Watson ser fram emot att få den verksamheten att slå igen. Kanske kan man också avslöja några fula fiskar, hitta några kändisar som sexköpare. Ah, det här skall bli skoj, tycker överintendenten, och naturligtvis en fjäder i hatten för hans karriär.

I huset visar det sig finnas både sexsäljare och sexköpare, det rör sig faktiskt om ett horhus, men sen blir fallet inte fullt så enkelt som man hoppats. Som sexköpare påträffas nämligen stadens mest populäre parlamentsledamot, den snygge, rike och mycket lyckligt gifta Gregor Jack.

En minst sagt besvärlig sits för politikern, en härlig dag för media. För kommissarie John Rebus blir det ett knivigt fall. Han fattar tycke för politikern men måste ändå snoka i hans privatliv. Inte minst måste han försöka finna Gregors fru som verkar ha försvunnit. Snart hittas hon flytande i floden…

Rebus snokar runt i en härva av påstådda vänner, gamla fester, misstänkta förbindelser, golfspel och försvunna böcker… Ett annat flytande kvinnolik finns här också. Det är kanske ingen hemlighet att det äkta paret Jack ofta hållit sig var och en på sin kant med egna vänner och vardagsliv men här finns andra hemligheter att avslöja…

Det blir två mord som måste klaras upp. Ligger det dessutom någon sanning bakom Rebus aningar om att Gregor lurats till bordellen? Och hur skall kommissarien göra med doktor Patience, skall han flytta in hos henne eller inte?

Strip Jack är en helt okej Rebus-bok, den fjärde i serien. 318 sidor, lättlästa, lagom spännande. Äntligen på svenska också, nästan 25 år efter att den skrivits. Lyckligtvis känns den egentligen inte daterad alls, detta kunde nästan ha varit en modern kriminalroman från idag, det enda lilla i storyn som kanske inte känns helt up-to-date är avsaknaden av mobiltelefoner.