Ellis Peters: Ett utsökt mysterium (Albert Bonniers Förlag 1999)
(An Excellent Mystery. 1985)
Det är augusti 1141 och det råder fortfarande krig på sina håll i landet. Winchester brinner och klostret i Hyde Mead finns inte längre. Broder Humilis och broder Fidelis når Shrewbury svårt medtagna efter en lång färd på hästryggen. Humilis är den äldre mannen, en lång och senig solbränd man, Fidelis nästintill ett barn, bara en ung pojke, en trogen följeslagare och vårdare till en sjuk man med inte mycket tid kvar att leva. Broder Fidelis är stum och broder Humilis har en gång varit riddare och gått under namnet Gottfrid Marescot.

Då kommer även Nicholas Harnage till Shrewsbury, på jakt efter mannen som en gång varit hans herre. Unge Nicholas har för länge sedan varit i tjänst hos riddar Gottfrid och nu landat i tanken att han vill gifta sig med den kvinna som Gottfrid själv haft som trolovad och söker mannens välsignelse. Gottfrid gav sig ut i krig och det blev aldrig av att han återvände för att fullborda äktenskapet, han valde munklivet i stället och dessutom såg han sig själv som en gammal gubbe jämfört med åldern hos sin tänkta brud. Broder Humilis/riddar Gottfrid vill så här i slutet på sitt liv inget hellre än att det går väl för Nicholas och Juliana Cruce, så Nicholas far genast glad i hågen i väg för att finna henne…

Nicholas rider långt bort från Shrewsbury bara för att till slut nås av beskedet att Juliana sökt sig till klostret och blivit nunna. Nedslagen av detta men ändå fast besluten att träffa henne söker han vidare, den här gången bara för att få veta att kvinnan försvunnit spårlöst. Somliga tecken tyder till slut på att hon dödats för de få värdefulla ägodelar hon hade…

Broder Cadfael är hemmavid och vårdar broder Humilis till dess att mannen vill ge sig i väg på en sista resa för att se sina barndomstrakter. Nicholas fortsätter sitt sökande efter Juliana. Det blir förstås broder Cadfael som först finner henne, och det på en rätt oväntad plats…

Boken Ett utsökt mysterium sticker ut lite från föregående titlar i serien. Broder Cadfael har en rejält underordnad roll och är knappt huvudperson i berättelsen. Här finns ingen mordgåta att lösa och nog är det väl så att här finns en broder i klostret som gillar andra bröder…? Det bjuds också på mer och fler inslag av politik än tidigare, allt sammantaget en något lite mer annorlunda berättelse än alla de föregående. Tyvärr samtidigt inte en av de bättre, snarare tvärtom. 255 sidor och betygstrean får vara lite svagare den här gången.

Ellis Peters: Korpen i klosterbyn (Albert Bonniers Förlag 1997)
(The Raven in the Foregate. 1986)
Abbot Radulfus har med sig en ny präst till Shrewsbury när det blir december 1141 och tillsammans med prästen Ailnoth kommer även hans hushållerska och dennes systerson Benet. Gamle fader Adam har tyvärr dött och Heliga Korsets församling behöver såklart ett nytt överhuvud. Benet går i tillfällig tjänst hos broder Cadfael i örtagården. Kanske skall pojken bli riktig munk själv framöver.

Olyckligtvis är fader Ailnoth riktigt sträng och hårdhjärtad och drar sig inte för att använda käppen till att slå både barn och vuxna och dra in privilegier om han tycker att reglerna blivit för slappa. Ailnoth hotar omgivningens syndare med Guds allra hemskaste straff och hans uppdykande får folk både i klostret och staden att verkligen avsky, ja rentav hata honom. Det utbryter inte någon större sorg när den nye prästen snart hittas död floden Severn, men är det en olycka eller har någon faktiskt slagit ihjäl honom? Broder Cadfael och sheriff Hugh får ett nytt mysterium att lösa.

Samtidigt meddelas att en av kejsarinnan Mauds män rymt och setts vara på väg norrut. Kanske kommer han att dyka upp i Shrewsbury? Sheriff Hugh som just fått förnyat förtroende av kung Stephen att ta hand om grevskapet på bästa sätt vill förstås gärna infånga en fiendeman till landets ledare… Cadfael blir tidigt varse att mannen redan kommit till platsen men vill förstås hålla sig neutral och inte välja sida…

Korpen i klosterbyn (233 sidor) är en av de bättre berättelserna i serien på länge, rentav en av allra bästa av de tolv hittills utkomna.

Ellis Peters: Rosenmysteriet (Albert Bonniers Förlag 2001)
(The Rose Rent. 1986)
Judith Perle har sedan en tid tillbaka skänkt både mark och fastigheter till kyrkan och det enda hon önskat som motprestation är en årlig ros från en speciell buske. Det har blivit tradition att en munk från klostret räcker över den finaste blomman och nu, sommaren 1142, är det snart dags för årets överlämning.

Judith är rik som bara den och driver traktens största väveri men efter att ha förlorat både make och barn överväger hon nu att gå i kloster. Många är dock de friare, både unga och gamla, som visar sitt intresse för henne men det är uppenbart att det främst är hennes förmögenhet man är ute efter.

Plötsligt hittas broder Eluric knivmördad vid rosbusken och det är uppenbart att han kommit på någon med att försöka hugga ned växten. Stackars Eluric har fått betala ett högt pris. En mördare går lös men innan man hinner fundera över vem det kan vara försvinner Judith Perle spårlöst. Är mördaren också en kidnappare eller finns här flera inblandade?

Broder Cadfael och sheriff Hugh Beringar försöker att lösa Rosenmysteriet, gåtan i den trettonde och sista boken i serien som översattes till svenska. Berättelsen om Cadfael fortsätter dock med ytterligare sju romaner och några noveller, men de får du i så fall alltså läsa på annat språk. Jag vet inte riktigt om jag känner att detta är så fängslande att jag vill fortsätta på originalspråket. Den här boken får förvisso en betygstrea som de flesta andra, men nja, det var väl egentligen inte så värst spännande det här. Det blir en svag betygstrea för dessa 246 sidorna.