Dag Öhrlund: Domaren (Lind & Co 2018)
Suzanne knuffar i unga år sin lillasyster mot sin död, avundsjuk på den uppmärksamhet denne fått av föräldrarna. Många år senare lever hon i ett trist förhållande med en make och barn som hon i princip avskyr och föraktar. Endast dottern är mammas lilla prinsessa, man och son kunde lika gärna flyga och fara.
Suzanne vänsterprasslar när lusten faller på och under hennes alldeles för sakta uppåtgående karriär inom rättsväsendet tilltar hennes ilska över uppenbart skyldiga personer som får för klena straff eller kanske helt slipper undan lagens långa arm. Suzanne tänker bli den hemlige hämnaren som skipar hård rättvisa, blir domare, jury och bödel allt i ett!
Bästa väninnan och prästen Jessica gör vad hon kan för att hjälpa utsatta människor i nöd och samtidigt försöka finna den stora kärleken för egen del. Tyvärr är de män hon initialt förälskar sig i förstås bara ute efter sex, de lurar och bedrar, är hjärtlösa skitstövlar. Ja, och efter att ha blivit sviken och besviken för många gånger har även Jessica fått nog. De här svinen måste givetvis sättas på plats, stoppas en gång för alla. De är stora hot mot all världens kvinnor...
Snart dör de oväntat, professorn, TV-programledaren... Och den hyllade stjärnkocken får sin karriär raserad.
Oberoende av varandra rensar Suzanne och Jessica ut personer de finner olämpliga att leva och ha hälsan. Polisen har inga ledtrådar, båda mördarna går fria och till slut, en dag, avslöjar de förstås sanningen för varandra. Då väcks idén om ett samarbete! Men kanske är det vägen till slutet!?
415 mycket lättlästa sidor, i princip enbart om sex och våld. Lättsmält, överdrivet, utan större djup. Förväntningarna efter att ha läst många av Öhrlunds tidigare böcker infriades väl egentligen inte, det här är en rätt ytlig, simpel historia, något som känns som skapat på en helg eller så. Berättelserna om Silfverbielke/Colt och framförallt kommissarie Truut är betydligt bättre. Men det blir säkert en hel serie om Domaren också, och visst kommer jag att läsa/lyssna vidare, men bättre betyg än en svag trea kan inte utdelas för starten.
Dag Öhrlund: Den yttersta rättvisan (Lind & Co 2020)
Domaren Suzanne Eriks är förbannad på allt och alla och tvingar med sig prästen Jessica på nya mord! Ibland är somligt noggrant planerat, oftare än så sker alldeles för mycket galenskaper impulsivt.
En ishacka i huvudet här, en förgiftad fruktkorg där och plötsligt är staden ett par poliser, en tvätteriföreståndare, en scooterinsamlare och ytterligare några personer kort. Några får stryka med som Suzannes primära mål, andra måste dö för att hon inte skall åka fast...
Suzanne siktar på en absolut topposition inom svenska rättsväsendet och en saftig förmögenhet. Och så vill hon gärna få bort samhällets avskum. Inget och ingen får stå i hennes väg.
Kamraten Jessica är svag och vill helst slippa Suzanne och alla vansinnigheter. Jessica verkar äntligen ha hittat kärleken i tandläkaren Anders och kan väl inte smyga runt och döda folk hur som helst.
Men allt snurrar på i orgier i sex och våld och efter 336 sidor (inklusive en kort författarintervju) är det slut. Och då tycker jag allt att somligt verkligen hänger i luften. Ja, det måste komma en fortsättning som omedelbart följer på de här händelserna. Väl?
Det här en rätt skruvad berättelse om en kvinnlig psykopat men den är hyggligt underhållande och mycket lättläst så betyget blir väl en trea. Som trots allt går åt det svagare hållet. Öhrlunds många böcker om figurerna Silfverbielke och Truut är bättre. Fast kommissarie Truut gästspelar faktiskt här som hastigast. Skall romanserierna månne fusioneras framöver? Skall det bli Truut som till slut stoppar Domaren!?
Dag Öhrlund: Dom meddelas redan i natt (Lind & Co 2021)
Sex och våld, mer sex och våld. Och så lite till...
Ja, det är vad som får i gång domaren Suzanne Eriks, det och så pengar förstås. Sådana samlar hon på hög på hemliga konton för att någon gång snart framöver kunna fly familjen och Sverige för att leva livet i sus och dus på någon paradisö eller i Sydamerika... Kanske, kanske tar hon med sig dottern Ebba som hon möjligen hyser svagt ömma känslor för, maken och sonen ser hon som synnerligen veka, mesiga exemplar av människosläktet.
Ja, vår huvudperson är både psykopat och narcissist och sexberoende dessutom. Ständigt för hon en dialog med sig själv huruvida personer hon möter eller hör talas om borde avlivas eller kanske bara bli allmänt utskämd och ruinerad. Ofta går hon på impuls och då blir det oftast härligt sex och mord.
Ibland hamnar hon i kniviga situationer, får problem. Som nu när kommissarie Peter Engberg hör av sig och berättar om nya härliga ledtrådar rörande ett polisdubbelmord. Nu har man visst både fotavtryck och tappade smycken med DNA...
Illa, illa, eftersom detta varit ett dåd som Suzanne själv ligger bakom, hon och väninnan Jessica.
Dessutom hör gangstern Rojas av sig och meddelar att han har fotobevis på när mördarduon haft ihjäl hans släkting. Nu försöker han idka utpressning mot Suzanne så som hon själv gör mot arbetskamrater, familj och vänner.
Prästen Jessica vill förresten lägga av med det här mördandet av dåliga personer. Nu skall hon flytta ihop med kärleken Anders och dessutom väntar de barn ihop.
Ja, sex och mord, sex och mord. Och så en riktigt dramatisk avslutning, en cliffhanger som heter duga. 364 sidor mycket lättläst berättelse och därefter författarintervju och dennes tack till familj och medhjälpare.
Dag Öhrlund & Niclas Franklin: Städerskan (Lind & Co 2023)
Kriminalroman står det på försättsbladet men faktum är att så mycket kretsar kring sex att jag nästan kunnat placera boken i Erotika-kategorin. Domaren Suzanne Eriks verkar vara omättlig och den här gången gästar hon till och med sexklubbar, vid sidan av att ha sex med maken, polischefen, barnflickan, vaktmästaren och andra. Men vid sidan av sex är det såklart också en enorm mängd våld och död som serveras på dessa 317 sidor, så här är ändå boken, seriens fjärde, där den verkligen hör hemma, i thrillergenren.
Det börjar med att domaren och landets kvinnliga justitieminister flyr från ett hemligt sexmöte med partiledaren Mårten Andersson. Trions heta lekar har tyvärr lett till mannens död och den hastiga flykten resulterar i ytterligare en död person… Ja, mycket är sig likt från tidigare berättelser. Suzanne avskyr sin familj och jobbar för att komma uppåt i karriären och samtidigt göra sig ekonomiskt oberoende. Hon är gränslös och gör vad som faller henne in och nu har hon lust att jävlas med en äldre grannkvinna som klagat på hennes sopsortering och en man på en camping som grillat så att det kommit rök i hennes husvagn. Ja, en butiksinnehavare som hon misstänker har öppnat hennes paket skall nog få sitt också. Domarens hämndaktiviteter är såklart lika löjliga som överdrivet skadliga, kostsamma, våldsamma…
Och på något underligt sätt verkar hon alltid lyckas komma undan. Fast kanske att poliskommissarie Engberg ändå misstänker något. Han hör ju av sig upprepade gånger med sina frågor…
Prästen Jessica har börjat fundera på om hon måste göra sig av med vännen Suzanne för att komma ur dennes grepp. Justitieministern Erika har börjar fundera i samma banor. Samtidigt kan det hända att Jessica ändå behöver Suzannes hjälp för det ser ut som att Jessicas pappa, pastor Ernst, misshandlar sin fru, Jessicas mamma, så som Ernst tidigare både förgripit sig på och misshandlat henne själv.
Suzanne kan tänka sig att döda Ernst. Och utpressa en skurk på miljoner. Och klä upp sig och åka i väg på ett spännande sexmöte.
Inte alla dessa aktiviteter går riktigt som domaren tänkt sig och plötsligt är boken slut när Suzanne själv flyr för livet… Ja, hur går det egentligen? Ingen vet. Läsaren får hoppas på en fortsättning. Städerskan är en mycket lättläst berättelse i högt tempo, allt är mycket skruvat, våldsamt, sexigt, underhållande. Men det är nästan för mycket av allt också.
Dag Öhrlund & Niclas Franklin: Hämnerskan (Lind & Co 2024)
Medlemmar i en MC-klubb har gjort domaren Suzanne Eriks illa och nu tänker hon bara på hämnd. Männen måste dö, inget mindre än så. Suzanne letar rätt på en gammal bombmakare och värvar denne till sitt uppdrag. Men kan hon lita på bombmakaren eller måste denne också försvinna?
Ja, många är de personer som går domaren emot, står i hennes väg, har en annan åsikt eller rentav är henne på spåren. Domaren Suzanne Eriks har ju ändå begått en del mord. Listan på folk som måste tas om hand på ett eller annat sätt bara växer. Somliga kan hon kanske kontrollera med diverse hållhakar, åter andra måste nog tystas för gott.
Tillvaron rullar på i ett rasande tempo och sagan är som du förstår hur galet skruvad som helst. Diamanthandlaren van Everdingen har snott 20 miljoner från Suzanne och det kan hon såklart inte heller tåla. Och hemma i den egna familjen finns bara mesar hon gärna slipper. Fast nu börjar visst sonen Anton visa sina mörka sidor. Den pojken är nog inte heller riktigt frisk. Plötsligt en dag är familjens barnflicka försvunnen!
Och en dag har poliskommissarie Peter Engberg till slut kommit fram till det är läge att på allvar misstänka Suzanne för hemska brott. Och då…
Sagan tar abrupt slut vid sida 292 och då måste man förstås hoppas på, vänta på och räkna med en fortsättning… Detta är en mycket lättillgänglig skröna i högt tempo, en blodig, våldsam berättelse med bra underhållningsvärde men samtidigt så väldigt skruvad att det hela nästan blir parodiskt…