Jo Nesbø: Fladdermusmannen (Forum 2000)
(Flaggermusmannen. 1997)

Grundstoryn har du redan läst i andra böcker många gånger tidigare. En mördare har tagit livet av en ung kvinna och får en jagande polisman efter sig. Så långt är allt bekant väl? Men det är nu det blir rätt annorlunda och uppfriskande. Offret är en ung norska som hittats död i Australien. Till Australien reser norske polisen Harry Hole för att hjälpa till att få fast mördaren.

Polisman Harry är i sig en intressant typ. Hemma i Norge har han rattfull kört ihjäl sin kollega och allvarligt skadat en ung kille. Men cheferna tystade ned saken och lät Harry fortsätta som polis ändå. Nu i Sydney blir det som till en helt annan värld han kommer. Vite Harry och mörkhyade lokale kollegan Andrew (som är aboriginer) driver runt i Sydneys mörka värld, på pubar och i gränder bland alkoholister, knarkare, boxare, uteliggare, bögar, cirkusartister, hallickar och prostituerade. Hela tiden minst ett steg efter mördaren.

Faktum är att man också får sig till livs en hel del intressanta fakta om Australien under läsningen. Lite australiensiskt växt- och djurliv, lite om urbefolkningen, lite seder och bruk och annat smått och gott som extra krydda. Detta sätter inte på något sätt ned tempot som ändå är rätt ok utan känns bara just intressant och nytt. Som om mördarjakten inte vore nog kärar Harry ner sig i en servitris, en ung söt svensk flicka, som mot slutet självklart blir kidnappad av mördaren för att sätta extra press på poliserna.

Mördarens identitet hålls länge hemlig och blir en överraskning i slutet som dessutom slutar med... haha, läs själv! Extra kul är de olika kapitelrubrikerna som kan heta så lockande saker som "En hygglig hora, en konstig dansk och cricket", "Döda kängurur, en peruk och en begravning" eller varför inte "En PC, kvinnobukten och hur mobiltelefoner egentligen fungerar". Man vänder sida, läser rubriken och undrar vad tusan skall hända nu? Hur skall författaren få ihop de här sakerna till något vettigt. Men jodå, det går allt alldeles utmärkt. 358 sidor som helt välförtjänt fått vinna pris som bästa nordiska kriminalroman för några år sedan.




Jo Nesbø: Kackerlackorna (Pocketförlaget 2007)
(Kakerlakkene. 1998)

Varför bokförlaget Forum gett ut fem böcker om den norske polismannen Harry Hole men hoppat över den andra boken i serien är en gåta. Tur att Pocketförlaget nu översatt boken till svenska för detta är väl värt att läsa.

Kackerlackorna är en välskriven kriminalroman i vilken Harry Hole kommer till ett klibbigt och tryckande hett Thailand. Där har Norges ambassadör hittats mördad på ett motellrum. Och det var den dansös/hora han beställt som funnit honom med en kniv i ryggen. Fotografier på nakna pojkar har man också hittat på rummet och det hela ser ut att kunna bli en skandal utan motstycke. Ambassadören var en mycket god vän med Norges stadsminister. Så vad göra?

Jo, man skickar Harry Hole till Thailand för att tysta ned det hela eller, nåja, snabbt finna den skyldige. Harry har ju varit framgångsrik vid utlandsarbete förr (se boken Fladdermusmannen). Så Harry kämpar på mot hettan, trafiken och suget efter alkohol. Och tror du inte att Harry snart finner ledtrådar som andra missat... Okända figurer vill hindra sanningen från att komma fram och spänningen stiger dramatiskt mot slutet.

Nesbø har lyckats bra med miljöskildringen. Det känns precis som om man vore på plats själv i Thailand. 372 sidor roman och därtill några sidor om författaren, hur böckerna har kommit till och ett CV för Harry Hole.




Jo Nesbø: Rödhake (Forum 2002)
(Rødstrupe. 2000)

USA:s president gästar Oslo och polisman Harry Hole skottskadar en Secret Service-man. Som tack för det blir han förflyttad och befordrad till kriminalkommissarie.

Samtidigt har en gammal krigsveteran tagit kontakt med norska nazister för att komma över världens bästa attentatsgevär. Den gamle mannen som kämpat på Hitlers sida i andra världskriget är förbannad, vill hämnas och planerar våldsdåd på självaste nationaldagen, 17 maj. När Harry fattar att någon smugglat in och gömmer ett hemskt vapen någonstans i Oslo börjar sökandet. Det blir i slutet en kamp mot klockan för att stoppa attentatet. Men vem? Var? Och varför?

Och så ser en korrumperad snut till att Harry Holes bästa vän och kollega råkar mycket illa ut. Boken varvar händelser i nutid med skildringar av några norrmäns soldatliv under andra världskriget. Det dröjer innan det tar sig och när det gör det är detta inte superspännande, bara måttligt intressant. Bokens 481 sidor förtjänar som helhet medelbetyg, inte mer. Lite spännande blir det till slut och någon överraskning bjuds det på men jag hade hoppats på mer.




Jo Nesbø: Smärtans hus (Forum 2004)
(Sorgenfri. 2002)

Finns även utgiven på svenska under titeln Nemesis.

En banktjänsteman är för långsam vid ett bankrån och det slutar med en kvinnas död. Kriminalkommissarie Harry Hole är tillbaka och utreder dådet tillsammans med nyutexaminerade inspektören Beate Lønn. De skall utreda rånet, som alla utom Harry envisas med att kalla det. Det är enligt hans sätt att se det ett mord de skall lösa, inget mindre än så. Kan man kanske finna ledtrådar från bankens övervakningsfilmer?

Samtidigt med detta uppdrag börjar Harry privat återuppta kontakten med en gammal kärlek, Anna. Detta trots att den kvinna han älskar över allt annat är i Moskva och han lovat att vara trogen. Lovat att hålla sig borta från alkoholen har han också. Men vad händer? Harry vaknar med riktig baksmälla hemma i sin lägenhet och minns inget av gårdagen, inget mer än att han träffat just Anna. Har han druckit så hemskt mycket i alla fall? Han går och gruvar sig och allt blir än värre när han tvingas till en ny misstänkt brottsplats tillsammans med den poliskollega han avskyr, Tom Waaler. En kollega han misstänker är starkt korrumperad och dessutom ansvarig för en väns död.

Och värre skall det bli. Platsen de kommer till är Annas lägenhet, och där ligger hon död, skjuten. Försöker någon sätta dit Harry eller har han själv på fyllan gjort någonting han glömt eller förträngt? Harry, sin vana trogen, går sina egna vägar, och retar upp kollegor och chefer. Samtidigt döljer han sin egen inblandning och det håller på att gå riktigt illa.

De 426 sidorna handlar om två parallella fall; Annas död med Harrys möjliga inblandning samt det inledande bankrånet. Hur det går skall inte avslöjas med det är riktigt spännande det här. Överraskningar bjuds det på också. Harry Hole är helt klart en av de mest originella figurerna i kriminallitteraturen. Nesbö lockar till fortsatt läsning med kapitelrubriker som gör läsaren nyfiken och i boken kan man se nyttan av att gilla våldsspel till Playstation och faran med att tappa bort sin mobiltelefon.

Jag lider inledningsvis lite av att faktiskt ha glömt bort en del av vad tidigare Harry Hole-böcker handlat om (tur jag har min hemsida med korta recensioner att gå tillbaka till) men berättelsen här griper tag och sveper iväg med mig. Detta är läsning svår att lägga ifrån sig och som gör mig sugen på att genast ta mig an nästa bok i serien! Jag velar mellan betyget (stark) fyra eller maximala fem stjärnor och bestämmer mig för att vara snäll. Jag gillade verkligen det här. PS: ”Smärtans hus” är ett specialrum i polishuset där utredare kan specialgranska videofilmer från t.ex. övervakningskameror i detalj och få se skottdåd och annat i hemsk slow-motion och gräslig uppförstorning. DS.




Jo Nesbø: Djävulsstjärnan (Forum 2004)
(Marekors. 2003)

Det är en varm sommar i Oslo och Harry Hole kan inte sluta dricka alkohol. Hans förhållande med Rakel fungerar inte alls och sitt arbete har han inte skött på länge. Hole ligger mest hemma och super och/eller sover. Men nu är det dags att skärpa till sig. Hans tjänst vid norska polisen hänger löst, rycker han inte upp sig åker han ut.

Så nu kallas han in för att tillsammans med värste fienden, kommissarie Tom Waaler, finna den misstänkte seriemördare man tror härjar i staden. Avhuggna fingrar, femuddiga stjärnor och röda diamanter är bara några saker som polisen måste ha koll på. Vid sidan av den aktuella utredningen funderar Harry på hur han skall kunna bevisa att kollegan Waaler är korrumperad en gång för alla. Harry är säker på att Waaler leder en smugglarliga som förser Oslos undre värld med olika vapen, och han har berättat vitt och brett om sina misstankar. Men bevisen har han inte lyckats få fram, så det är främst Harry som är ute i kylan, inte Waaler som alla ser kommer att bli nästa polischef.

Under tiden de jobbar tillsammans berättar nu Waaler för Harry att han visst är skyldig och utmanar denne att bevisa detta eller sluta med sina jobbiga anklagelser som ändå ingen tror på. Eller varför kan inte Harry Hole slå sig samman med Waaler och tjäna en bra slant, bra mycket mer än han får på en sketen polislön...? 388 välskrivna sidor som blir rätt spännande mot slutet då det faktiskt kommer till en slutuppgörelse mellan Harry Hole och Tom Waaler. Stark trea i betyg.