Henning Mankell: Innan frosten (Leopard Förlag 2002)
Så var han tillbaka, Kurt Wallander vid Ystadspolisen, även om huvudpersonen denna gång är hans vuxna dotter Linda.

Linda är runt 30-strecket, har gått på polisskolan och det är ett par veckor kvar innan hon skall börja sitt jobb som riktig polis vid Ystadspolisen, hon också. Nu bor hon hos sin far. Tillfälligt.

En man sprayar bensin på ett par svanar och tänder på. Sedan ringer han till polisen och rapporterar om de brinnande svanar han sett. Kurt Wallander rycker ut tillsammans med dottern men finner inga spår alls. Några dagar senare har någon bränt ihjäl en lantbrukares alla ungtjurar och polisen söker efter en otäck djurplågare.

Snart därpå försvinner en äldre kvinna i skogarna och detsamma gör Lindas barndomsvän Anna. Linda misstänker brott och tar sig an ett idogt sökande efter Anna. Polisen, med hennes far i spetsen, vill dock inte se Annas försvinnande som något oroväckande.

Men så påträffas den äldre kvinnan mördad, styckad, och Linda finner saker som kopplar samman den försvunna Anna med den mördade. Nu kommer Linda in i polisarbetet på allvar, och det redan innan hon faktiskt ens officiellt trätt i tjänst.

Snart brinner kyrkor, fler påträffas döda, fler personer försvinner, somliga kommer tillbaka och Lindas karriär och framförallt liv, hänger på en skör tråd.

Det här är en riktigt bra och spännande bok i Wallander-serien. Vi känner igen miljön och huvudpersonerna från tidigare böcker om Ystadspolisen. Det som känns mindre bra är att det vid så hemskt många tillfällen i början av boken visar sig att Kurt Wallander inte litar på sin polisdotter, inte sätter någon tilltro till hennes intuition. Lite trist är det att han skall vara överlägsen och agera beskyddare hela tiden när tjejen är 30 år och nästintill färdig polis. 503 sidor.




Henning Mankell: Den orolige mannen (Leopard Förlag 2009)
Efter många års frånvaro är Ystad-polisen Kurt Wallander tillbaka och med den här boken sätter författaren punkt för Wallanders långa karriär. Det kunde ha skett på ett bättre sätt. 557 sidor är alldeles på tok för många i förhållande till den spänning som erbjuds och det handlar så mycket om spioner och ryska ubåtar i Sveriges vatten från 1980-talet fram till idag att det ibland känns som om Jan Guillou skrivit det hela. Möjliga spioner inom den svenska marinen, ryska ubåtar och politiska intriger känns liksom inte så värst mycket Kurt Wallander-bok. Men nu är det som det är.

Wallander är 55 år och fortfarande polis. Han lever ensam och fasar för såväl ålderdomen som döden. Han säljer sin lägenhet och flyttar till ett hus på landet. Han skaffar sig en hund och fortsätter som tidigare att motionera för lite och äta och dricka för mycket på oregelbundna tider.

Det går några år. Kurts dotter Linda träffar finansmannen Hans von Enke. De blir ett par och hon blir gravid. Wallander blir morfar och tycker det känns härligt. Så en dag försvinner Hans pappa, pensionären Håkan von Enke spårlöst. Ja, han är alltså farfar till Kurts lilla barnbarn. Stockholmspolisen kopplas in, men Håkan är och förblir försvunnen.

Nere i Ystad kan Kurt såklart inte låta bli att engagera sig i sökandet. Han har träffat herr Håkan och fru Louise von Enke en gång tidigare och är såklart nyfiken på vad som hänt. Han hinner knappt börja leta efter Håkan när Louise försvinner också...

Och så rullas det alltså upp en historia som går tillbaka till det Kalla Krigets dagar. Det berättas om lönnmördare från Östeuropa och den värsta spionhärva Sverige någonsin upplevt. Och mitt i alltihopa börjar Kurt få allvarliga minnesluckor... Skall man jämföra detta med de tidigare Wallanderböckerna är nog detta den svagaste. Kanske man skulle ha skippat den här återkomsten? Svag trea i betyg.