Astrid Lindgren: Astrid Lindgren: Vi på Saltkråkan (Rabén & Sjögren 1999)
Först utgiven 1964. Det är sommar och familjen Melkerson skall med båten Saltkråkan I ut till ön Saltkråkan i den Stockholmska skärgården. Det är pappa Melker, lilla Pelle, de lite större grabbarna Niklas och Johan och storasyster Malin som har hyrt semesterhem på ön.
Bofasta på ön är familjen Grankvist som har hand om handelsboden. Och i den familjen finns flickorna Teddy och Freddy samt den mycket speciella flickan Tjorven som alltid har sin älskade Båtsman i följe, en jättelik och jättesnäll Sankt Bernhards-hund.
Den här boken på 245 sidor handlar om de äventyr de nyanlända barnen hamnar i tillsammans med sina nyfunna vänner under två somrar. Vi är med om när Melker bygger vattenränna från brunnen in i köket (han är för lat för att bära vattenhinkarna själv!), hur han misslyckas med att få igång en motor för att han inte har den rätta knycken och hur småflickorna Stina och Tjorven slåss om Pelles gunst.
Och det handlar vidare om att Pelle älskar djur mer än allt annat, att Malin blir föremål för alla äldre pojkars uppvaktning och om mycket annat. Det är kojbyggen, ekrodd, hemligheter och bus. Sällan eller aldrig tidigare har väl en Astrid Lindgren-bok varit så full av rätt kända personer.
Har du sett TV-serien känner du nog igen det mesta, men det är skojig läsning ändå. Skojig och skojig förresten, det finns förstås ledsamheter och elände så att det räcker och blir över också. Men när jag läst ut boken kommer jag på mig med att sakna Skrållan, Ruskprick och Knorrhane från TV-serien/filmerna och tvingas surfa på Internet för att få reda på om det ändå finns en bok till om Saltkråkan. Det gör det tyvärr inte.
Astrid Lindgren: Ronja Rövardotter (Rabén & Sjögren 1981)
Den natten när blixten slår ned i Mattisborgen och klyver den i två delar kommer flickebarnet Ronja till världen. Självklart blir det stor glädje i rövargänget som leds av den store Mattis. Vore det inte för fogden och hans knektar som jagar dem och det konkurrerande rövarbandet ledda av hövdingen Borka, skulle allt vara frid och fröjd. Men är man rövare befinner man sig i en utsatt situation. Man håller sig undan bäst man kan.
Vi är med om årstidsväxlingar i Mattisskogen och lilla Ronja växer upp. Hon undersöker närmiljön och träffar skogens och bergens alla varelser. Det är äventyr med hästar, fiskar, vildvittror, skumtroll och rumpnissar. Och hela tiden hör hon fadern och rövarvännerna tala om hur hemska och otäcka Borkarövarna är. Fogden skall man undvika, Borkarövarna skall man döda.
Naturligtvis bär det sig inte bättre än att Borka har en son (Birk) i Ronjas ålder. Självklart träffar de varandra, blir bästa vänner och tvingas träffas i smyg. Än värre blir schismen mellan rövarbanden när Borkasläktet flyttar in i ena halvan av Mattisborgen. Hatet växer sig så starkt att de båda barnen Ronja och Birk inte ser någon annan utväg för att kunna umgås än att lämna sina familjer. De får försöka klara sig själva. Det blir ett hårt liv och än värre är det nog för de tjurskalliga fäderna...
236 sidor sagoklassiker som jag inte är speciellt förtjust i. I mitt tycke ok, men inte mycket mer. En blek och rätt trist historia om man jämför med flertalet andra Lindgrenberättelser. En svensk Romeo & Julia-variant för de yngre läsarna. Kanske rentav en bok vars historia blivit bättre på film.
Astrid Lindgren: Bröderna Lejonhjärta (Rabén & Sjögren 1973)
Det här är inget mindre än ett Astrid Lindgrenskt mästerverk, kanske rentav det allra största. Långt borta är bus och stojande som Pippi, Emil och Karlsson på Taket bjudit på i hennes andra böcker. Här är det liv och död, broderskap och en nästintill hopplös kamp mot det onda det handlar om.
Unge Karl Lejon ligger för döden och den lite äldre brodern Jonatan berättar sagor för sin lillebror, sagor om landet Nangijala, där det råder lägereldarnas och sagornas tid. Det bär sig inte bättre än att båda bröderna dör och kommer till livet efter detta. Och se! De har hamnat i Nangijala.
Olyckligtvis är allt inte frid och fröjd. Den onde Tengil med sina hemska soldater försöker förslava människorna och de som inte lyder kastas till Katla, en ohygglig drakhona. Det liv som verkat så fantastiskt i Nangijala blir snart en svår kamp för överlevnad. En liten grupp desperata kämpar försöker sätta sig upp mot Tengil och hans män men en i gruppen är en förrädare... Det blir tuffa, svåra, otäcka dagar för bröderna Lejonhjärta.
Bättre än så här blir inga sagor. Så upplyftande och så tragiskt på samma gång. Det här är 228 sidor som alla måste läsa.
Astrid Lindgren: Rasmus på luffen (Rabén & Sjögren 1956/2002)
Rasmus är 9 år och föräldralös. Tillsammans med andra barn i samma situation bor han på barnhem och drömmer om att bli hämtad av ett vackert, rikt och vänligt par som är på jakt efter en pojke med rakt hår. Tänk att få en egen familj, en mamma och en pappa! Men det ser inget vidare ut. De par som kommer till barnhemmet åker alltid därifrån med en flicka med lockigt hår – ingen verkar vilja ha en pojke.
Rasmus har en bästa kompis i Gunnar, men sällan är det tid för lek på hemmet. Fröken Hök vakar noga på barnen, tolererar inget bus och är så sträng och tråkig att hälften vore nog. En natt rymmer Rasmus från barnhemmet för att själv finna sig en familj. Han träffar Paradis-Oskar, en i trakten känd luffare och slår följe med honom.
Detta är en 176 sidor lång berättelse om Rasmus liv på luffen tillsammans med Guds rätte gök, som Oskar kallar sig själv. De driver runt, tar dagen som den kommer, spelar och sjunger och arbetar lite på gårdar för en slant eller en bit mat, sover på höskullar eller i ladugårdar och har allmänt trevligt tillsammans.
En stark vänskap växer fram mellan luffaren och pojken och allt blir hemskt och trist när Paradis-Oskar åker i fängelse för stöld! Och oskyldig är han förstås också. Rasmus vet vilka som är skyldiga, men vågar han berätta och kommer någon att tro honom? Kommer han att föras tillbaka till barnhemmet om polisen får fatt på honom? Usch ja, hårda tider för en liten ensam pojke!
Astrid Lindgren: Rasmus, Pontus och Toker (Rabén & Sjögren 1957/2002)
Rasmus och Pontus är båda 11 år gamla och bästa klasskamrater. Toker är Rasmus hund, en liten tax. Det är maj månad, soligt och sommarvarmt och vi befinner oss i den lilla idyllen Västanvik.
Ett tivoli kommer till orten och pojkarna samlar pengar för att kunna njuta fullt ut av nöjesfältets aktiviteter. Men småslantarna försvinner fort och grabbarna får smyga sig in i ett tält för att se svärdslukaren Alfredo. Självklart ställer de till kalabalik. Det brukar förresten Rasmus och Pontus göra, de har alltid bra bus på gång.
Hemmavid har Rasmus storasyster Pricken det inte lätt. Först har allt varit frid och fröjd, hon har svävat på små moln, förälskad som hon varit. Nu är det slut med Joakim och Pricken är olycklig. Hon fruktar att hennes foton kommer att pryda en sida i Joakims realisationskatalog, en sammanställning över före detta flickvänner han nu storsint rear bort till killkompisarna!
Rasmus bestämmer sig för att hämta tillbaka fotografiet på systern som Joakim fått. Tyvärr innebär detta ett nattligt inbrott hemma hos Jocke! Och där i rikemanshushållet hos familjen Von Rencken finns redan tjuvar som stjäl allt silver de kan hitta! Pojkarna ser att tjuvarna är tivolits Alfredo och en kumpan.
Snart är pojkarna tillfångatagna och hunden Toker likaså. I väntan på att kunna göra sig av med stöldgodset behåller skurkarna Toker för att säkerställa pojkarnas tystnad. Hunden skall de få tillbaka om en dag eller två... Det hela blir ett spännande och roligt äventyr där bovar och småpojkar lurar varandra. 251 lättlästa sidor.