Dennis Lehane: Rött regn (Albert Bonniers Förlag 2001)
(Mystic River. 2001)

I unga år var Dave, Jimmy och Sean vänner. Men en dag så dök två pedofiler förklädda till poliser upp och försökte lura med sig pojkarna. Dave klev in i bilen, var försvunnen i fyra dagar och sedan dess blev hans liv sig aldrig mer likt.

Nu har 25 år gått. Dave kämpar för att betvinga sina demoner och hålla sitt äktenskap levande. Han har aldrig berättat för hustrun om övergreppen han utsatts för. Jimmy har suttit i fängelse. Väl ute har familjen fått honom att lämna brottets bana även om han fortfarande är god vän med ett gäng kriminella män. Sean är framgångsrik polis.

Så försvinner Jimmys dotter, en vacker 19-årig tjej, och hittas snart brutalt mördad, skjuten och misshandlad. Sean utreder fallet. Jimmy vill ta saken i egna händer. Och huvudmisstänkt är Dave som kommit hem mitt i natten nedsmetad med blod...

En 595 sidors bok som kretsar kring de tre gamla vännernas personliga inblandning i en mordutredning. Vad betyder egentligen gammal vänskap när man inte umgåtts på 25 år? När det handlar om egna familjen? Kanske var de inte så goda vänner när allt kommer omkring? Ja, vem som är skyldig till mordet avslöjas först 30 sidor från slutet. Fram till dess är det mycket att läsa med inblickar i de tre männens liv och en sakta framskridande mordutredning.

Tempot är långsamt, men berättelsen tillräckligt intressant för att driva läsaren framåt. Avslutningen är stark och gör att betyget 4 inte är långt borta. Det brutala våldet från Lehanes förra bok på svenska (Svart nåd) är nästan som bortblåst här, bortsett från någon enstaka kort beskrivning.




Dennis Lehane: Patient 67 (Albert Bonniers Förlag 2003)
(Shutter Island. 2003)

Det är sommar 1954. På ön Shutter Island ligger ett hårdbevakat sjukhus för mentalsjuka brottslingar. Här hålls de inlåsta, men det handlar inte bara om förvaring. Här tror man stenhårt på att rätt typ av behandling kan göra dem friska igen, få dem på rätt köl i livet.

Men innan patienterna blivit helt friska är de som sagt riktigt farliga. Det skall vara omöjligt att rymma men en person saknas, en kvinna som mördat sina egna barn, och polisen kallas till ön. Det är polisman Teddy Daniels som reser dit och det gör han tillsammans med sin nya kollega Chuck. Det är första uppdraget tillsammans och de försöker lära känna varandra.

På Shutter Island kryllar det av dårar. Faktum är att till och med de huvudansvariga för verksamheten är mysko. Och inte vill de hjälpa till med utredningen. På plats visar det sig att behandlingen av de sjuka är synnerligen radikal. Starka tabletter man inte vet hur de fungerar stoppar man i patienterna, man gör egna drogexperiment och drar sig inte för kirurgiska ingrepp i hjärnan. Det liknar mer experiment och forskning, hjärntvätt och tortyr än ren sjukvårdande behandling.

Teddy ställs inför några kluriga gåtor och en patient smyger åt honom ett meddelande som är lika kort som rakt på sak: Fly! Men poliserna stannar (inte kan man tro på en galning?) och Teddy avslöjar för sin kollega att han har privata saker att ta itu med på ön. På någon avdelning sitter den man som mördat hans fru inlåst och Teddy skall ha hämnd...

Då kommer det en cyklon som omöjliggör transport till och från ön. Den slår ut radiokommunikationerna, pajar elstängsel och grindar. Fler patienter kan ta sig ut och strax därpå försvinner Chuck... Och vårdpersonalen säger att någon Chuck har de inte sett till. Aldrig nånsin! Teddy kom ju ensam till ön! Och snart kan han inte lita på någon och läsaren vet inte heller vad som är sant eller dröm.

Är det verkligen huvudverkstabletter Teddy stoppar i sig eller är det experimentdroger? Och vad menar de när de säger att han aldrig kommer att lämna ön?

Lättläst och skitspännande utan att vara våldsamt. Spänningen och det otäcka smyger sig liksom på en. Det är otäckt nära högsta betyg. Eller tja, varför inte fria istället för att fälla. Det blir en femma för det här är visar sig kunna överraska och det riktigt duktigt. Där sitter man med utläst bok och känner sig smått chockad. På ett bra sätt. En sån här bok glömmer du inte! 407 sidor.