Åsa Larsson & Ingela Korsell: Näcken (PAX #6) (Bonnier Carlsen 2016)
Det är vinter i Mariefred och Alrik och Viggo och de andra skolbarnen skall ha temadag ute på sjön. Det skall pimplas och man åker skidor och skridskor, viktigast och mest skrämmande är dock det hemska isbadet där man skall rädda sig själv upp med isdubbar.

Hela dagen slutar i kaos när först Suggen får panik i isvaken och bestämt hävdar att något försökt hålla honom fast och sedan Alrik går genom isen. Där han stått dunkar det plötsligt i isen under honom, han tycker sig se en skepnad och sedan spricker isen och Alrik sjunker…

Ahh, kan det vara den onda Näcken som kommit till trakten?

Pojkarna har sin mamma på besök! Härligt. Så länge hon håller sig nykter. Att hon också börjar umgås med den nya slottsfogden är inget vidare. Slottsfogden blir nu Estrids och Magnars nye chef. Han är också den som de alla misstänker är just Näcken, han som dränker folk!

Tjejen Iris bråkar med bröderna om hunden Freja och skolsköterskan Maggan Migrän låtsas vara snäll mot Hej-Henry.

Allt är snyggt illustrerat och storyn riktigt spännande. Allt fortsätter i samma stil som tidigare och boken slutar förstås när det är som allra mest otäckt. De 199 sidorna flyger förbi och jag vill genast läsa mer.




Åsa Larsson & Ingela Korsell: Pestan (PAX #7) (Bonnier Carlsen 2016)
PAX-seriens sjunde del bjuder på fler läckra svartvita illustrationer och den numera givna cliffhangern som avslutning, däremot tycker jag tyvärr att själva berättelsen inte är fullt så spännande som de föregående. Visst händer det saker, en hel del faktiskt, men nja, det blir helt enkelt inte så skitspännande, så otäckt, så hemskt, så mystiskt som mycket har varit tidigare.

Träslöjds-Thomas fortsätter vara samma vuxna översittare och mobbar även fortsättningsvis pojkarna Alrik och Viggo utan att någon annan vuxen verkar bry sig eller fatta vidden av hans dumheter. Svarthäxan fortsätter sina trollkonster och elakheter utan att bli avslöjad, den här gången lyckas häxan dessutom ta livet av en oskyldig huvudperson i berättelsen. För mig som läsare är ju svarthäxans identitet bekant sedan länge och jag skulle önska att någon snart kunde avslöja personen ifråga i berättelsen också…

Jo, de här 197 sidorna känns lite som en transportsträcka, det blir lite mer av samma som tidigare. Nytt blir dock det där dödsfallet, men det verkar ju i alla fall först vara en olycka eller ett självmord!

Sen fajtas Viggo, Alrik och Iris mot en samling impar. Det håller på att gå illa. Illa blir det ändå för någon i Mariefred ser Iris med en infångad imp och håller henne som ansvarig för de sjukdomsfall som inträffat i staden. Jovisst, det måste vara Iris som är Pestan, den som gått runt med en liten råttliknande varelse i en bur om natten och spridit något slags smitta som fått flera personer inlagda på sjukhus.

Träslöjds-Thomas, Maggan Migrän och somliga andra Mariefredsbor skapar ett medborgargarde som skall leta reda på Iris och utdela ett passande straff!




Åsa Larsson & Ingela Korsell: Vitormen (PAX #8) (Bonnier Carlsen 2017)
Sådär ja, spänningen stiger.

Svarthäxan har kidnappat Iris. Maggan Migrän behöver information om det hemliga biblioteket för att kunna väcka ett odjur till liv.

En liten flicka dras ned i ett hål i marken och försvinner. Är odjuret redan här? För visst är det väl en hemsk vitorm som rör sig under marken? Alrik och Viggo har två tjejer att rädda. Kommer de att lyckas innan de 194 sidorna är över?

Efter den i mitt tycke lite svagare sjunde delen är det skönt att se en återgång till vad som gjort Paxserien så fantastisk; rak och enkel story, högt tempo och mycket spänning och dramatik. Bara två händelser att fokusera på här och så en massa snygga illustrationer till det. Ge mig del 9 nu! Paxböckerna slutar ju nästan alltid när det är som mest spännande. I en framtid får vi säkert alla delarna i en och samma tjocka jättebok, hela berättelsen tillgänglig på en och samma gång, det vore riktigt trevligt.