Dean Koontz: Maken (Bra Böcker 2007)
(The Husband. 2006)

Storyn är nästan löjligt enkel. Unge Mitch är nöjd med tillvaron, glad och lycklig. Men det skall snart ändras. Han arbetar som trädgårdsmästare och får den här soliga dagen ett skrämmande telefonsamtal. Den okända rösten i andra änden berättar att Mitch unga vackra fru blivit kidnappad och att hon återlämnas oskadd om Mitch bara skaffar fram lösensumman. Kidnapparna vill ha 2 miljoner och de skall överlämnas inom 60 timmar.

Mitch tror att det hela är ett skämt. Han är ung och jobbar som sagt som trädgårdsmästare, han har inga stora pengasummor sparade och definitivt inga miljoner... Visst är det sant att han gör vad som helst för sin älskade Holly, men vad skall han göra? Råna en bank? Nej, allt bara måste vara ett skämt. Men icke. Bara för att visa att det hela är allvar skjuter kidnapparna ihjäl en förbipasserande som är ute och rastar sin hund samtidigt som de förstås varnar Mitch för att blanda in polisen. Uppringaren är också fullt medveten om att stackars Mitch inte har några miljoner, men nu har de ju faktiskt hans kvinna... Så vad tänker han göra?

Ja, läs och få reda på det du! Bokens första hälft är bättre än den andra och sista, och jag snuvar precis boken på ett betyg över medel. Nu får det räcka med en stark trea. Lättläst, spännande och ovisst in i det sista. 336 sidor.




Dean Koontz: Vansinne (Bra Böcker 2009)
(Velocity. 2005)

Billy lämnar sitt arbete och går till bilen. Där ser han en lapp sitta på vindrutan. Om han inte tar lappen till polisen kommer en förtjusande, blond lärarinna att mördas, står det att läsa. Fast om han å andra sidan gör det skall en gammal kvinna som sysslar med välgörenhetsarbete dödas istället. Valet är Billys.

Visst är det ett skämt, ett makabert sådant, det måste det vara, tänker Billy men pratar ändå med sin polisvän Lanny. De är överens om att någon skämtar med dem så de gör inget mer åt saken. Det går en dag sedan skriver tidningarna om en ung, blond mördad lärarinna. Billy får skuldkänslor och funderar på hur han skall ta upp detta med polisen. Då dyker en ny lapp upp. Meddelandet ger Billy ett nytt val rörande att gå till polisen eller ej. Nu skall han bestämma huruvida en ogift man eller en ung tvåbarnsmamma skall dödas...

Inte kan han ta ifrån två små barn deras mamma. Billy håller tyst...

Någon okänd därute har gett Billy så att säga makten att besluta över liv och död. Tyvärr verkar denne okände också planera att sätta dit just Billy för morden...

Koontz ger sig in i seriemördargenren med en bok på 398 sidor. Vansinne (haha) kan man tycka då det redan finns hundratals böcker som den här. Galen är förstås också mördaren och snart också Billy, typ... Lättläst och högst medelmåttigt.




Dean Koontz: Hjälten (Bra Böcker 2010)
(The Good Guy. 2007)

Muraren Tim sitter på puben och kopplar av med en öl när en okänd man slår sig ned bredvid honom. Mannen skjuter över ett kuvert fullt med sedlar och ett foto på kvinnan han vill ha mördad, sen försvinner han snabbt. Kvar sitter Tim och tittar på fotot och räknar pengar. Uppenbarligen har mannen förväxlat honom med någon annan.

Strax slår sig en ny man ned bredvid Tim och nu är det dags för nya förväxlingar. Den här gången är det mördaren själv som dyker upp och han ser Tim med kuvertet och väntar på sitt uppdrag… Tim beslutar sig där och då för att avstyra det galna projektet. Han låtsas vara ansvarig beställare och säger att han ångrat sig men ger ändå mannen hälften av pengarna för att inte göra något alls. Så skiljs de åt…

Som den rättrådige man han är söker Tim såklart omedelbart upp kvinnan på fotot och berättar att någon vill se henne död. Då passar den riktige mördaren på att återigen dyka upp i handlingen. Betalad eller inte, han har inga planer på att inte slutföra sitt uppdrag. Kvinnan skall dö. Och nu ser det ut som att Tim själv hamnat i skottlinjen… Tim och kvinnan får fly för livet.

På ett sätt är detta en återanvändning av Koontz’ 90-talsberättelse Psykopaten (1993). Mycket känns igen; den galne mördaren som vägrar att ge sig, det kvinnliga blivande offret och den snälle personen som skall rädda offret och se till att mördaren får sitt straff. Vi har samma tre karaktärer här igen men nu är det inte mördaren som rymmer med sitt offer samtidigt som de är förföljda av en vänlig själ som skall frita offret, utan tvärtom, den snälle, vänlige Tim som tillsammans med den kvinnliga huvudpersonen flyr, flyr, flyr undan en knäpp mördare med obegränsade resurser… Det kan låta orättvist men Tim är naturligtvis mycket mer av en riktig karl än man kan tro. Och är det någon som tror att det kan finnas ett spår av begynnande romans någonstans i storyn?

Tja, det är Hjälten det, en bok på 350 sidor och faktiskt en av de bättre av Koontz på senare tid. Förvisso inte så att det räcker till mer än ett blygsamt medelbetyg, men ändå… Hygglig förströelse för stunden.




Dean Koontz: Donatorn (Bra Böcker 2011)
(Your Heart Belongs To Me. 2008)

Ryan Perry är 34 år ung, snygg och rik som ett troll när hans hjärta börjar krångla. Underökningar visar att han lider av hypertrofisk kardiomyopati, en missbildning i hjärtmuskelfibrerna. Doktorn säger att han har ett år kvar att leva om han inte kan få ett nytt hjärta, men exakt kompatibla hjärtan växer såklart inte på träd och Ryan är inte först på väntelistan. Wow, vilken käftsmäll han åker på. Här mår han kanonbra, känner sig stark, frisk och med livet framför sig och så får han en sådan här dödsdom!

Till en början säger han inget till flickvännen Samantha. Tvärtom får han höra att hans tillstånd skulle kunna bero på förgiftning och då slår paranoian till. Kan Samantha ligga bakom detta? Men varför har hon i så fall inte sagt ja till hans frieri? Då skulle hon ju garanterat få alla hans pengar. Ryan kontrakterar privatdetektiver för att syna Samanthas mamma och dennes pojkvän i sömmarna, pojkvännen har ju ändå anklagats för i alla fall två mord. Inget blir bättre av att Ryan själv ser Samantha smyga upp och ha ett nattligt viskande samtal med mammans kille. Mystiska knackningar i huset hör han också, kan det vara tjänstepersonalen som håller på med nåt fuffens?

Dagarna går, hans hälsa förbättras tyvärr inte och privatdetektivernas arbete ger honom inga svar på de frågor han har. Så äntligen får han samtalet han väntat på. Det finns ett matchande hjärta tillgängligt för honom. Han kan bli frisk!

Det är då problemen börjar...

Koontz nya bok är till stora delar riktigt bra. Det är inte frågan om nagelbitarspänning men ändå så pass mystiskt lockande att det är svårt att lägga boken ifrån sig när man kommit in i den. Sen är det ju bara frågan om 300 sidor så varför ens ta en paus, sidorna far snabbt förbi.

Mitt inne i boken njöt jag verkligen av Koontz’ bästa roman på länge men det håller inte hela vägen och inte håller väl storyn ihop fullt ut heller. Jag är inte helt nöjd med avslutningen även om de sista raderna blev till ett helt okej slut som jag inte förväntat mig. Lika delar kärlekshistoria och mysterium. Vem är det som vill skada Ryan Perry eller är allt bara scener i hans huvud?

Jag hade gärna bjussat på betyget fyra, men ahh, nej, det går inte, även om jag lider med huvudpersonen.




Dean Koontz: Vad natten döljer (Bra Böcker 2011)
(What the Night Knows. 2010)

Seriemördaren Alton Turner Blackwood mördar fyra familjer innan sonen i den sista familjen lyckas skjuta ihjäl honom och bli den enda som överlever vansinnesdåden. Pojken, John Calvino, växer upp och blir polis.

Nu, 20 år efter Blackwoods mord, verkar han ha fått en beundrande efterapare. 14-årige Billy har mördat hela sin familj på ett sätt som verkligen för tankarna till nämnde Blackwood. Den här gången kan polisen sätta förövaren bakom lås och bom snabbt och enkelt. Efter utfört dåd sitter Billy på trappan och väntar på dem. När John träffar Billy i fängelset verkar pojken veta saker om det 20 år gamla mötet mellan John och Blackwood som ingen annan borde kunna känna till...

Blackwood är död, Billy är i fängelse. Trots det är John övertygad om att morden kommer att fortsätta. Lika säker är han på att det är hans egen nya familj som kommer att attackeras härnäst.

Så här långt är berättelsen inte så värst vare sig spännande eller intressant. Döm om min förvåning när bokens andra hälft blir riktigt spännande när det visar sig att familjen Calvino ställs mot Blackwoods ande, eller något i den stilen…

Japp, Koontz vräker på med ett ont väsen, något slags ande som hemsöker familjens hus och som har förmågan att ta kontroll över olika personer. Köper du ett övernaturligt inslag i storyn får du en riktigt spännande avslutning på boken. Hade det inte känts så blekt och trist i början hade helhetsbetyget kunnat bli bättre än en medelmåttig trea. Så här mycket spänning har det inte bjussats på i en Koontz-bok på väldigt länge. 384 sidor.