Arnaldur Indrišason: Nätter i Reykjavik (Norstedts 2014)
(Reykjavķkurnętur. 2012)

Nätterna i Reykjavik ger Erlendur Steinson fullt upp. Han är en relativt nybakad polis i staden och där får han familjebråk och fylla, trafikolyckor, inbrott och försvinnanden att hantera. Nu har några barn hittat uteliggaren Hannibal död i ett vattendrag.

Rör det sig om ett självmord, en olycka eller något annat? När Erlendur kommer till platsen drar han sig till minnes att Hannibal tidigare bestämt hävdat att någon okänd försökt att bränna ned det risiga hus mannen sovit i och att han själv och alla andra poliser inte ens utrett saken utan tagit för givet att mannen ljög. Alla räknade med att det var Hannibal själv i egen berusad person som haft omkull det där stearinljuset och har varit nöjda med den förklaringen.

Nu är det Erlendur som börjar fundera kring att det ändå, kanske, kanske, faktiskt låg något i uteliggarens påståenden. Kanske fanns där ändå en mordbrännare lös där ute någonstans?

Kanske är Hannibals död inte heller en olycka utan ett mord. När elden inte gjorde jobbet så fick den okände försöka på nytt? Eller?

Den unge Erlendur lägger en hel del tid på att sätta sig in en i gammal uteliggares bortgång... 262 sidor.