Glenn Hysén & Gerhard Karlsson: Hyss och allvar med Glenn Hysén (Richters 1992)
Jag är inte överdrivet fotbollsintresserad men Hysén är såklart bekant som en framgångsrik fotbollslirare under 80-talet. På senare år (2010-talet) har jag främst fått upp ögonen för Hysén efter hans deltagande som kändis i diverse TV-program. Han verkar ju vara en riktigt rolig och go´ gubbe.
När den här boken kom ut hade han trots relativt unga år börjat se slutet på sin fotbollskarriär. Det var inte mycket kvar av bolltrillande på hög nivå i honom. Men vilken karriär han haft; svensk mästare flera gånger om, UEFA-cup mästare ett par gånger, Guldbollenvinnare, uttagen i världslaget samt proffskarriär i såväl Holland som i Italien och England. Därtill ligavinnare med Liverpool och lagkapten i en mängd klubbar... Rätt imponerande av en kille som egentligen inte var någon bolltalang från början utan som tydligen tränat sig i form.
De här sidorna är synnerligen lättlästa och fokuserar förstås rätt självklart på hans fotbollskarriär, överraskande lite sägs faktiskt om hans uppväxt och privatliv, men så kom ju det vuxna privata under den här tiden också att handla om barn han knappt hann se och skilsmässa...
Ja, detta blir en öppenhjärtig berättelse om hur Glenn kom att nå framgångar med nästintill alla sina klubbar, hur han erbjöds en plats än här än där i olika lag, hur olika tränare betett sig osv. Ja, det mesta är allvar, det där med skämt och hyss får sig några sidor först mot slutet.
Flera av nämnda tränare var för mig helt obekanta namn. Jag blir flera gånger förvånad över Glenns frispråkighet. Att vara så här rak och ärlig om vad man tycker om den eller den personen... Ja, ord och inga visor liksom, men det var kanske aldrig någon som översatte den här boken till utrikiska och satte den i händerna på somliga omnämnda...
Fotboll, matcher och träningar. En del skvaller om somliga lagkamrater, en känga åt italiensk fotbollskultur. Och så drömmer Glenn om att bli brandman när fotbollsskorna ställts på hyllan... Kort sagt, Glenn Hyséns fotbollsvardag under 80-talet typ, det är vad man får sig till livs.
Allt som allt 205 sidor exkluderat 16 sidor med svartvita fotografier men inkluderat ett namnindex samt några svartvita tidningssidor med Hysénrelaterade artiklar. Hysén framstår som en genuint schysst snubbe men boken som helhet lite torr och trist och inte riktigt vare sig så allvarsam eller festlig som jag hoppats. Fotografierna får väl sägas vara den största behållningen.
