Michael Hjorth & Hans Rosenfeldt: Det fördolda (Norstedts 2010)
Västeråspolisen tar emot en anmälan om en saknad person men det dröjer flera dagar innan någon tar tag i ärendet. Först efter helgen landar utredningen i knät på polisen Haraldsson och han hinner bara starta den och vara med och finna den saknade pojken död, innan hela utredningen tas ifrån honom. Jakten på tonåringens mördare skall skötas av Riksmordkommissionen som kallats in av Haraldssons chef. Även om fler snutar kommer till Västerås och formellt skall ta över tänker inte Haraldsson släppa fallet.

I Västerås finns även psykologen Sebastian Bergman. Efter en personlig tragedi där han förlorat sin familj är en han spillra av sitt forna jag. Det enda han egentligen har ork att lägga kraft på är sitt sexmissbruk, ständigt en ny kvinna i sin famn...

När han får veta att han kanske har ett barn med en Anna Eriksson han inte minns blir han i alla fall sugen på att kolla upp kvinnan, kanske också bekanta sig med barnet om det finns och är hans. Men en Anna Eriksson är inte lätt att finna, han behöver tillgång till polisens sökregister.

Vilken tur att Riksmordkommissionen finns på plats i staden, vilken tur att Sebastian känner flera i teamet och faktiskt hjälpt dem fånga mördare tidigare då han agerat expert på gärningsmannaprofilering. Nu lyckas han nästla sig in i utredningen till nästintill allas förtret men nu skall han kanske ändå kunna hitta den där Anna.

Ju mer han sätter sig in i fallet med den mördade pojken desto mer nyfiken på att vara med igen och finna en ny mördare blir han. Allt kring det fallet verkar också peka mot den tjusiga skolan där offret gått, Palmlövska gymnasiet, en skola även Sebastian är bekant med.

Som första bok i en ny kriminalserie är detta inte dumt alls. Psykologen Sebastian tillför lite krydda till storyn med sitt översitteri, sin kaxighet och sitt uppenbarligen ohejdbara sug efter att erövra ständigt nya kvinnor. Ett par oväntade vändningar livar också upp avslutningen. Stark trea i betyg, 423 sidor.




Michael Hjorth & Hans Rosenfeldt: Lärjungen (Norstedts 2011)
Richard kommer hem från Tyskland bara för att finna hustrun bunden och knivmördad i sovrummet. Eftersom dådet bär likheter med andra som just inträffat kallas polisens främsta utredare i Riksmordkommissionen in. En seriemördare går lös och allt är särdeles otäckt då fallen bär Edward Hindes signatur. Fast Edward Hinde var somliga i mordkommissionen och psykologen Sebastian Bergman med att fånga och låsa in för över 15 år sedan. Ja, fängslad är han än idag och Hindes kommunikation med omvärlden är mycket begränsad så hur kan nya dåd ske så exakt lika?

Som boktiteln antyder finns där såklart en copycat vars största idol är just Hinde. Vad ingen mer än Sebastian Bergman anar är att Hinde såklart styr allt från sin fängelsecell och att allt egentligen är en utmaning riktad mot just Sebastian, Hindes nemesis.

Sebastian är såklart inte med i Riksmordkommissionen men där jobbar ju den dotter vars existens han just fått vetskap om, en dotter som för övrigt avskyr honom, så nu måste han ju in i det teamet igen! Sebastian har ägnat mycket tid åt att smyga på dottern. Och han vill vara ännu närmre, skapa något slags relation med henne, lära känna henne, skydda henne...

När nu Hinde åter är på tapeten går det inte att hålla Sebastian borta. En mördare måste hittas och stoppas, en koppling till Hinde hittas. Det blir dock Hinde som listar ut Sebastians förhållande till polisen Vanja och självklart gör allt för att utnyttja informationen...

Lärjungen omfattar hela 496 sidor och det är några för många, det dröjer innan det hela tar sig och spänningen ökar. Slutet är å andra sidan riktigt spännande. Sebastians smygande på dottern är dock bara knäppt och hans kvinnohistorier visar inga tecken på att avta, däremot får Sebastian en kvinna på halsen som inte tänker acceptera att bli dumpad morgonen efter... Lite småfestligt faktiskt. Och med en kul knorr på slutet. Det är svårt att inte bli sugen på seriens nästa del!




Michael Hjorth & Hans Rosenfeldt: Fjällgraven (Norstedts 2012)
Två fjällvandrare finner i samband med en olycka ett skelett, vidare undersökningar på platsen avslöjar en massgrav. Sex kroppar som länge legat begravda på fjället hittas, både män, kvinnor och barn. Men vilka är offren? Vad har hänt?

Riksmordkommissionen reser norrut för att ta huvudansvar för utredningen. De är väl inte supersugna på att lägga kraft och energi på att ta reda på vilka de döda är, dessutom har de alla fullt upp privat.

Vanja har sökt till FBI-utbildning i USA och verkar ha goda chanser att få en plats och därmed skulle hon vara borta från teamet i flera år. Ledaren Torkel hoppas på en seriös relation med kollegan Ursula och inser samtidigt att han behöver hitta en ersättare för Vanja. Han anställer unga Jennifer i teamet.

Jennifer kommer sin nye kollega Billy rätt nära. Billy har dessutom just fått ett erbjudande om att bli sambo med sin rätt färska flickvän och tror sig därtill ha listat ut Sebastian Bergmans hemlighet...

Ursula skall skiljas men har stora svårigheter med kommunikationen med dottern. Och är hon verkligen sugen på att fördjupa relationen med Torkel? Hon verkar snarare komma närmre ett annat gammalt ex – psykologen Sebastian Bergman.

Och Sebastian å sin sida har just bestämt sig för att sparka ut sambon Ellinor från sin bostad. Han har ju ändå sina många och tillfälliga förbindelser med andra kvinnor och Ellinor har blivit, ja en belastning. Eller är det rentav galen hon är? Sebastian byter lås på lägenheten... Lyckligtvis har han kommit sin dotter lite närmre, utan att någon annan vet sanningen om deras relation. Sebastian blir såklart inte så glad över att hon funderar på FBI-utbildning.

Ellinor tänker inte finna sig i att bli utsparkad och dumpad av Sebastian och snart snurrar det igång en sådan händelsekedja vars fulla konsekvenser man säkert får ta del av i en kommande berättelse. Här slutar det med en riktig cliffhanger!

Ja, det är till synes mycket mer privatliv och interna relationer i fokus än vad det här engagemang för fjällgraven och de många döda. Sakta men säkert lägger dock Riksmordkommissionen pusslet och får fram identiteten på de döda.

Kanske är ett av offren Hamid, saknad av frun Shibeka och deras barn sedan nästan tio år. Nu kontaktar hon Uppdrag granskning som en sista utväg för att möjligen finna sanningen bakom det oförklarliga försvinnandet. Vad SVT:s reportrar hittar är en asylavvikelse som hemligstämplats av säkerhetspolisen...

Fjällgravens 427 sidor är måttligt spännande, ja fjällmorden och sökandet efter identiteter är inte så värst spännande, lyckligtvis är ju de deltagande polisernas privatliv desto mer intressanta. Kriminalfallet blir dock mot slutet en obehaglig och mycket tragisk historia och Ellinors galenskap blommar ut helt och fullt på allra sista sidan... Man bara måste fortsätta med nästa roman i serien!




Michael Hjorth & Hans Rosenfeldt: Den stumma flickan (Norstedts 2014)
Han ringer på dörren och när någon öppnar kliver han in och skjuter ihjäl hela familjen Carlsten med en hagelbössa; mamman, pappan och de båda barnen. Värmlandspolisen inser att de behöver hjälp av Riksmordkommissionen att fånga den galning som begått det grymma vansinnesdådet och det är så Torkel, Vanja och resten i teamet plötsligt arbetar i Torsby. Psykologen Sebastian Bergman är såklart också på plats, vem i landet vet annars mer om seriemördare?

Rätt snabbt hittar man en misstänkt i trakten. Synd bara att denne själv strax hittas skjuten med samma vapen som nyss dödat den där familjen. Man finner också att det troligen finns ett vittne till familjemorden. Carlstens verkar faktiskt ha haft en gäst på besök i bostaden, något som mördaren tydligen inte haft vetskap om.

Naturligtvis får även mördaren kännedom om polisens försvunna vittne. En intensiv jakt på en ung flicka tar sin början...

Och som alltid, det är givetvis lika intressant och spännande att följa våra huvudpersoner i deras privata vedermödor som att ta del av deras yrkesmässiga uppdrag. Den stumma flickan slutar riktigt spännande, och får jag säga, rätt överraskande. 445 sidor. En stark betygstrea, det är en bra kriminalserie det här.




Michael Hjorth & Hans Rosenfeldt: De underkända (Norstedts 2015)
Cato den äldre skriver till media och ifrågasätter varför de hyllar idioti och oförfalskad dumhet. Ja, han ventilerar irriterat sina åsikter och undrar å det starkaste varför man plötsligt inte uppskattar kunskap, intelligens, engagemang osv. Numera får dumheten och ytligheten breda ut sig på bästa sändningstid. Det är dokusåpastjärnor och bloggare hit och dit, personer vars enda talang är att pluta med förstorade läppar på selfies eller skämma ut sig i reality-TV-program.

Brevskrivarens insändare leder såklart inte till något alls så denne beslutar sig för att göra sin röst hörd på annat sätt. I Ulricehamn mördas unge Mirre, en före detta deltagare i Paradise Hotell. I Malmö är det den Ensamma mamman Patricia som sökt kärleken i TV som dör.

Båda är de underkända. De har inte klarat Cato den äldres allmänbildningstest! Han kidnappar fler unga personer med något slags koppling till den verksamhet som han ogillar så starkt och de som inte klarar 20 rätt av 60 frågor avrättas snabbt och effektivt med en bultpistol.

Naturligtvis kopplas Riksmordkommissionen in på det här fallet och söker strax efter en riktig galning och kidnappade offer. Snart inser dock Cato att det inte är de unga dokusåpadeltagarna eller bloggarna som är de egentliga bovarna utan de som sprider dyngan. Han söker nya offer bland journalister, tidningsutgivare, TV-folk... Ja, han lyckas också lägga rabarber på en person i Riksmordteamet!

Bokseriens femte del är kanske den mest spännande hittills, den mest våldsamma i alla fall. Polischefen Torkel hittar kanske kärleken i den gamla vännen Lise-Lotte, Vanja försöker göra samma sak med Jonathan. Billy får mer kärlek än han kan hantera och det verkar gå riktigt illa. Ja, Sebastians enorma sexdrift leder också till problem, igen. Kanske större än nånsin tidigare.

När allt är slut vill man omedelbart ha mer, få fortsättningen på den rafflande avslutningen, men i skrivande stund finns ingen sjätte bok utgiven. När den kommer är det jag som garanterat plockar upp den och läser vidare. Även den här storyn skall minst ha en mycket stark betygstrea för sina 405 sidor.