Sparkle Hayter: Hårda bullar (Ordfront 1999)
(What´s A Girl Gotta Do? 1995)

En underhållande deckare i mediamiljö, står det att läsa på baksidan. Ja. Jo. Det här är så lättsamt att jag faktiskt placerat boken i genren Skönlitteratur. För det var inte mycket till våldsdåd och hemskheter i boken. Och som helhet är det mer att skratta och le åt än att skrämmas av, för det var egentligen inte mycket till spänning heller.

Man läser om 35-åriga journalisten Robin Hudsons vedermödor på jobbet och det är rätt skojigt. Hon är lite ute i kylan efter att ha rapat i en direktsändning från Vita Huset och varit väl frispråkig i en annan. Nu får hon vara glad att hon har jobb överhuvudtaget.

Robin håller på att separera från maken som hittat en yngre kvinna men Robin finner snart att en ny kille på jobbet är intresserad av henne. En yngre kille och bara det är ju spännande för henne.

Grundstoryn består i att en privatdeckare tar kontakt med Robyn för att träffa henne sent en natt på en fest. Privatdeckaren har info om Robin hon verkligen inte kan förstå hur denne fått tag på. Och snart är deckaren mördad och Robin är misstänkt. Hon börjar själv söka efter den skyldige mördaren... 329 sidor.




Sparkle Hayter: Snälla flickor (Ordfront 2000)
(Nice Girls Finish Last. 1996)

TV-reportern Robin Hudson är tillbaka. Hon har jobbet kvar, men hänger fortfarande löst. Det är inga direkt fantastiska reportage hon gjort och eftersom hennes chef inte älskar henne hotar han alltid med att ge hennes jobb till någon annan - och det finns folk i kö. Men Robin hankar sig fram på ett bananskal. Med mer tur än skicklighet tar hon sig ur knipan när hon gång efter annan hamnat i klistret.

Den här gången är det hennes gynekolog som blivit mördad och Robin som förstås vill försöka lösa fallet. Det visar sig att läkaren haft kärleksaffärer med flera kvinnor, kan någon av dem ha dödat doktorn? Nja, kanske inte men det dyker upp ett spår som leder till en udda sexklubb i staden.

Samtidigt med Robins undersökningar börjar någon skjuta skarpt på Robins manliga kollegor på nyhetskanalen. Ingen avlider lyckligtvis, men vem skjuter och varför? Och varför har någon placerat en giljotin utanför Robins entréport? Frågorna är många och svaren låter vänta på sig.

323 sidor stillsam action med viss humor är det här. En hel del likheter med Janet Evanovichs böcker om privatdetektiven Stephanie Plum finns det här, men överlag är detta något mindre spännande, något mindre roligt, något mindre crazy, ja du fattar. OK alltså, men som bäst värt ett svagt betyget tre.




Sparkle Hayter: Riktiga karlar (Ordfront 2001)
(The Last Manly Man. 1998)

Än en gång läser jag om TV-reportern Robin Hudson och det var till stor del bortkastad tid. Tredje boken på svenska är den sämsta och varken speciellt rolig eller spännande.

Det börjar med att Robin berättar om att media rapporterat om hennes död och att ytterligare ett misstag lett till förväxling mellan Robin Hudson och biträdande utrikesministern Robert Huddon. Snart så rapporterades det om Huddons död och självaste presidenten får dementera detta och klargöra att det i själva verket är Robin Hudson som är död... Ja, det var väl ungefär så roligt det blev på de här 335 sidorna.

Vi får förstås sedan hela berättelsen om hur det kunde bli så här knasigt och det var såklart så att Robin än en gång hamnade i händelsernas centrum. Hon startar direkt med att skapa en programserie om framtidens man, träffar sedan en förvirrad man i hatt som tydligen blir kidnappad framför hennes ögon och försöker senare finna försvunna dvärgschimpanser. Forskare verkar ha skapat ett beteendeförändrande doftmedel och det skall testas på ett gäng feminister och karlarna i Robins liv kommer och går och inte verkar det bli något av något.

Ja, här händer det en massa i högt tempo och inget engagerar. Rörigt, trist och segt, som sagt varken spännande eller roligt. Betyget kan inte bli mer än en tvåa.