Mo Hayder: Ritual (Modernista 2013)
(Ritual. 2008)
Efter två riktigt suveräna och mycket hemska (och hemskt spännande) romaner om och med kriminalinspektör Jack Caffery var Mo Hayder klar och färdig med karaktären. Hon gick vidare och skrev ett par nya romaner om andra personer och motstod helt allmänhetens frekventa önskemål om att få fler böcker om Caffery. Men så, ytterligare år senare, blev det så att berättelsen om hennes nya karaktär, polisinspektören och dykaren Flea Marley hade utrymme för en figur som Caffery. Och vips så var polisen plötsligt tillbaka i tjänst - på annan ort, utan flickvännen från förr och med till synes de flesta demonerna kring brorsans försvinnande fördrivna…

Så på flera sätt har åren gått sen sist och detta är väl egentligen nästan inte en ny Caffery-roman. Eller i alla fall en väldigt annorlunda sådan om man jämför med de berättelser som varit. Visst är Caffery med och löser brott som polis men utan tvekan mer som en bifigur. Huvudrollen har alltså den där dykarpolisen Flea, och hon har sina egna demoner…

Det hela börjar med upptäckten av en avhuggen hand i vattnet i Bristols hamn, sen måste man förstås leta efter en stympad kropp också eller i alla fall en matchande hand till…

Sen konsumerar Flea hallucinatoriska svampar och tror sig få kontakt med sin försvunna mor. Modern och fadern, sportdykare båda två, försvann i djupet under samma dyk och kom aldrig åter. Flea skulle gärna vilja bärga kropparna men vet inte var de är. Kanske kan de drogframkallande synerna och samtalen hjälpa? Flea måste ha mer och fler droger och ber en vän om hjälp… Hon besväras också av grannfamiljen Oscar, dryga och rika djävlar som vill åt en del av hennes ärvda mark. Men Flea tänker inte sälja. Dessutom lånar hon ut sin bil till brorsan och när han kör rattfull täcker hon upp… aj aj aj.

Knarkaren Mossy är illa ute, han bara måste ha en ny fix men han är pank. Lyckligtvis finns det folk som kan ge honom det han vill ha och behöver. Det är bara det att givarna vill ha något speciellt i utbyte… Till en början hans blod, sen blir det värre! Enda sättet att slippa ifrån plågorna skulle vara att fixa fram nån annan att ta hans plats…

Det hela visar sig (i alla fall delvis) handla om speciella legender från Afrika, om mystiska offer och magiska ritualer för att vinna hälsa och framgång eller kanske skydd mot elände och ondska.

Caffery tillbringar en hel del tid med Vandrande mannen, numera en uteliggare men en gång en vanlig far som gav sig efter sin dotters våldtäktsman och mördare och gav igen. Vandrande mannen både vet en hel del och ser somligt där han drar fram. Kan hans visdomsord hjälpa Caffery, i tjänsten och/eller privat?

Ritual är 407 sidor ny berättelse och omställningen blev lite av en smärre chock. Jag hade inte väntat mig hur annorlunda del 3 skulle vara jämfört med föregående delar och även om det inte är uselt på något sätt alls är det i alla fall betydligt mindre superspännande och lite mer spretigt. Kanske var bara mina förväntningar för högt ställda? Jag tycker detta skall ha en helt okej betygstrea men man skall nog bara inte se detta som del 3 om Caffery, utan egentligen kanske hellre starten på en ny serie om Flea.

Mo Hayder: Hud (Modernista 2014)
(Skin. 2009)
Tokoloshen är en babianliknande varelse från gamla zululegender. Nu inbillar sig Jack Caffery att han är förföljd av varelsen som ju aldrig avslöjades eller infångades i boken Ritual.

Lucy Mahoney är försvunnen. Polisdykaren Flea Marley dyker och letar förgäves efter henne vid det gamla stenbrottet. När Lucy väl hittas är hon död. Självmord påstås det men var är då hunden? När hunden hittas är denne flådd.

Mysteriet Lucy fördjupas. Snart undrar man om hon sålt sex, rentav utpressat någon. Det är också ett frågetecken kring hur många barn hon har.

B-kändisen Misty Kitson är också försvunnen. Den knarkade fotbollsfrun lämnade rehabkliniken och gick sen spårlöst upp i rök. Polisen måste leta efter henne också. Fast Flea bara låtsas leta. Hon vet faktiskt redan var kvinnan är. Hon ligger död i bakluckan på hennes egen bil! Nu är frågan mest var hon skall dumpa liket…

Ja, minst ett par mördare går lösa och Jack Caffery är båda på spåren. Ruth Lindermilk håller koll på alla som rör sig i trakten och hon har fotobevis. Dem vill hon sälja dyrt. Boken Hud är 368 sidor lång och det blir rätt spännande det här, stark betygstrea. Caffery, Flea och Vandrande mannen är tillbaka.

Mo Hayder: Försvunnen (Modernista 2017)
(Gone. 2010)
Mannen i tomtemask tilltvingar sig Roses bil när hon är och handlar. Tyvärr är lilla dottern kvar i bilen. Förövaren snor fler bilar från sina ägare och alla har fallen det gemensamt att det sitter små barn kvar i fordonen… Det blir ett intensivt sökande efter biltjuven och kidnapparen… Är det en pedofil i farten, en mördare?

Något barn kommer överraskande nog tillbaka oskadad och kan berätta somligt men andra förblir försvunna.

Flea Marley riskerar livet genom att ge sig iväg på en egen undersökning i ett desperat sökande efter barnen och en poliskollega blir involverad i en relation med ett offer, en mor. Jack Caffery har förstått att det är Flea som mördat Misty Kitson men Vandrande mannen säger att Caffery inte fattat saken rätt. Flea oroar sig över att hon gömt ett lik och inte har någon som helst kontroll över brorsan och dennes kvinna.

Avslutningen är stark och en otäck kamp mot klockan. De tre böckerna om Flea Marley (och Jack Caffery) blev successivt bättre och bättre men ingen av dem var väl kanske riktigt i klass med de båda första om Jack Caffery, men nog kan jag erbjuda en betygsfyra för detta ändå. Det här blir riktigt spännande! 424 sidor som är de sista i serien som finns översatta till svenska.

Mo Hayder: Poppet (Bantam Press. 2013)
Beechway är hem för de värsta galningarna, en psykiatrisk högsäkerhetsavdelning i Bristol. Monster Mother Gabriella inbillar sig att hon är mamma till alla andra intagna och att hon blir osynlig om hon tar av sig huden. Hon har också kapat av sig ena armen. Moses gräver ur sitt ena öga med en sked. Många skadar sig själva, smyckar både kroppen och cellernas väggar med mystiska texter. Somliga dör.

Det snackas om att Beechway är hemsökt, att där finns ett ont väsen som plågar och dödar patienterna, för galningarna själva är såklart oskyldiga. Vad eller vem man skall tro på är förstås synnerligen oklart. Det har gått så långt att även personalen är rädda, folk sjukanmäler sig eller lämnar jobbet.

Sjuksköterskan AJ tycker sig ha en god relation med somliga han vårdar, åter andra är riktigt besvärliga intagna som han gärna skulle slippa. AJ känner sig också dragen till chefen Melanie, den snygga isdrottningen… Och nu har han kommit till insikt om att han nog också tror på ett ont väsen som plågat folk härinne men AJ är mer inställd på att den skyldige kan vara patienten Isaac, mannen som mördat sina föräldrar. Så förskräckligt bara att han just blivit frisläppt och försvunnit… AJ måste nog blanda in polisen men det vill ju inte chefen!

Men till slut så, jo polisen AJ kontaktar blir kriminalinspektör Jack Caffery så detta blir hans nya fall. Ett annat fall som också ligger på hans bord är Mitsy Kitsons försvinnande. Nu ligger flickans mor Jacqui på Jack om att han måste få fram resultat, ja hans chefer också för den delen… Det är bara det att Caffery vet vad som hänt och var Mitsy är, han har bara hållit det hemligt i nästan ett års tid. Caffery vet inte riktigt varför, han tror att det är för att han är förtjust i en annan inblandad person, nämligen poliskollegan och dykaren Flea Marley. På sida 103 har han kommit fram till att han måste berätta för Flea att han avslöjat henne… Det är inte läge att tiga längre.

Jaha, det här skall visst vara bok nummer fem i Walking Man-serien, men Vandrande mannen omnämns bara nån enstaka gång på dessa 380 sidor. Det är också Flea-berättelse nummer 4 men hennes roll är väldigt blygsam, det blir lite mer av och med Caffery. Men allra mest är detta dock AJ:s bok, han är den klart ledande huvudrollsinnehavaren. Det hela tuffar på och blir till en bra helhet, inte speciellt våldsam eller äcklig, bara genuint intressant och spännande. Seriens sjätte del finns inte översatt till svenska.

Mo Hayder: Wolf (Bantam Press. 2014)
Och här tar den slut, serien om Jack Caffery och som tur är får han äntligen och precis mot slutet veta något lite mer om vad som hänt den storebror han saknat sedan unga år. I övrigt är jag kanske inte helt nöjd med hur säcken knyts ihop. Vandrande mannen är med litegrann och ger Caffery en hund som kommer att spela en stor roll för polisens inblandning i ett nytt fall, men var är Flea, kvinnan han tror sig vara kär i sedan ett par år tillbaka? Plötsligt är hon bara borta från serien, förflyttad från händelsernas centrum och inte alls omnämnd ens med namn något mer. Och huruvida hon och Jack nånsin träffas igen får förbli en gåta…

Familjen Anchor-Ferrer får oönskat besök i bostaden. Två poliser tittar in och följer upp mysteriet med de inälvor av möjligen mänskligt ursprung man hittat i närheten, något som faktiskt redan skett en gång i trakten 15 år tidigare. Då var det den galne mördaren Kable som dödade tonårsparet Hugo och Sophie och hängde upp tarmar på display, men nu? Ja, Kable sitter väl fortfarande inlåst?

Så två poliser tittar in, ställer frågor och kollar att allt är väl. Men det är inga poliser skall det visa sig utan två otäcka skurkar som tar familjen Anchor-Ferrer som gisslan i flera dagar. Gamle pappa Olivers bok om vapensystemet Wolf och tillhörande affärer måste stoppas, nu skall han och frun Matilda och dottern Lucia hotas och torteras… Mamma Matilda skickar iväg lilla hunden Bear med ett meddelande, ett rop på hjälp.

Och den hunden springer alltså iväg, hamnar hos Vandrande mannen och sen hos Jack Caffery som måste luska ut var hunden kommit ifrån, vems den är och om meddelandet är ett skämt eller allvar…

Wolf är 411 sidor som framförallt kretsar kring ett utdraget gisslandrama med en familj fångad i sin stora bostad, ensamma med två otäcka män. I takt med att skurkarna plågar familjen rinner tiden iväg. Skall Caffery eller någon alls få veta vad som sker i huset? Det bjuds på ett par överraskande vändningar men ändå kanske inte så värst med nagelbitarspänning. Den största överraskningen är väl kanske att avslutningen mer knyter an till seriens andra bok på de sista sidorna än bygger vidare på de närmast föregående i den så kallade Walking Man-serien som startade med berättelse nummer 3. Jack Caffery-sagan startade med ett par fantastiska böcker, hade en dipp direkt därefter, glimtade sen till då och då i fortsatta äventyr och avslutas väl kanske lite svagt. Över sju böcker är detta en riktig berg-och-dalbana, på flera sätt faktiskt… Får jag säga att det kanske räcker att läsa del ett och två, de delar Mo Hayder ursprungligen tänkt skulle utgöra den fulla berättelsen om polisman Caffery.