Varg Gyllander: Somliga linor brister (Bra Böcker 2009)
Hon driver på honom, vill att de skall ta ett nattligt dopp i fontänen mitt i rondellen, han tjurar och säger nej. När morgonen kommer hittas den unga kvinnan, endast iklädd trosor, död i vattnet med ett sår i huvudet.

Strax därpå är det graffitimålaren Greco som skjuts till döds och en tid senare finner man ett lik i ett källarförråd. Udda mord men såklart med ett samband. Det blir polisens kriminaltekniker Ulf Holtz som leder undersökningarna och klurar ut hur saker och ting kan ha skett.

Det här med en kriminaltekniker i huvudrollen känns lite fräscht annorlunda och det blir på ett naturligt sätt passande att väva in en del info kring kulbanor, sko- och fingeravtryck, videoinspelningar, att spärra av och undersöka en brottsplats och mer på samma tema. Inte alls för mycket och inte alls krångligt, bara så pass att även detta känns som ett lite originellt drag i en svensk kriminalberättelse, något som skiljer detta från mängden.

Ulf Holtz är en ensamvarg i ett team, en person inte helt lätt att komma nära. Kollegan Pia Levin försöker, praktikanten Nahid är kanske den som lyckas bäst. 352 sidor som började mer intressanta än de slutade, svag till medelmåttig trea i betyg.




Varg Gyllander: Bara betydelsefulla dör (Bra Böcker 2010)
Nynazister håller stort möte och någon dödar ledaren Styrbjörn Midvinter när han håller tal från ett lastbilsflak. Killen stupar med en armborstpil i halsen.

Det sker en gruppvåldtäkt i nazisternas högkvarter Örnnästet och lite senare försöker någon sätta eld på stället. Man hittar en död person i de brandhärjade lokalerna. Polisernas tekniker Ulf Holtz och Pia Levin är såklart involverade i samtliga utredningar och får till slut, innan de 348 sidorna är till ända, fatt på en eller flera skyldiga och motiv.

Holtz har privata bekymmer. Relationen som han haft med praktikanten Nahid, och verkligen uppskattat, verkar olyckligtvis vara på väg att ta slut och kollegan Levin måste lite mot sin vilja snoka i nazistledarens förflutna och hittar otäcka familjehemligheter.

På det hela taget en bättre och mer spännande story än vad debutboken erbjöd. Sakta men säkert tar det sig. Kan man hoppas på ännu lite mer av allt i en tredje del?