John Grisham: Juryn (Bra Böcker 1994)
(A Time to Kill. 1989)
John Grishams tredje bok på svenska är i själva verket hans debutroman och den i mitt tycke bästa av de tre första berättelserna. Den börjar synnerligen starkt och obehagligt med att två vita drogpåverkade killar i 20-årsåldern kidnappar, misshandlar och våldtar en färgad 10-årig liten flicka. Efter akten förbereder de en hängning men blir i sista stund avbrutna. Flickan förs till sjukhus och killarna blir snart infångade. Hela trakten pratar om våldtäkten och den snart stundande rättegången mot förövarna.
Det är då flickans pappa skjuter ihjäl de båda grabbarna (och skottskadar en polis) och själv såklart åker i finkan. Sen handlar resten av bokens 473 sidor om den unge försvarsadvokaten Jake Brigance som i den amerikanska södern kämpar för att rädda sin klient från dödsstraffet.
Pappan, hur uppriven av sorg han än är, har uppenbarligen planerat dådet. Han har skaffat sig ett automatvapen och gömt sig i domstolens lokaler. Han är en skyldig mördare hur tydligt som helst. Men kan man inte förstå honom? Kan man kanske ändå hävda att han inte varit vid sina sinnens fulla bruk? Ja, Jake funderar på sin strategi och inser att detta är tidernas hetaste fall. Att vita personer våldtagit en svart flicka, att en svart man dödat ett par vita killar… ja, det hela är komplicerat och förskräckligt. Rasismen frodas och Ku Klux Klans medlemmar samlas och hotar alla som tar parti för den färgade mördaren. Snart brinner korsen i folks trädgårdar, snart brinner hus…
Jake Brigance försöker få till en flytt av rättegången för här på hemmaplan har såklart den vita majoriteten redan bestämt sig för att negern är skyldig som satan men nej, stackars Jake får kämpa i motvind. Och han gör vad han kan men till sist är den någon helt annan som förmår avgöra hela jurys utslag.
John Grisham: I mullbärsträdets skugga (Albert Bonniers Förlag 2014)
(Sycamore Row. 2013)
Det har gått tre år sedan händelserna i boken Juryn och vi är tillbaka i Clanton, Ford County, Mississippi.
Affärsmannen Seth Hubbard hänger sig i ett mullbärsträd på tomten. Han är gammal och cancern har den senaste tiden ätit upp honom inifrån. Självmordet blir ett snabbt sätt att slippa det annars oundvikliga och smärtsamma slutet. Strax innan dådet har han fixat till sina affärer, upplyst en arbetskollega om vad han gjort och var han kan hittas och kanske allra viktigast skickat sitt nya testamente till advokat Jake Brigance.
Jake har aldrig träffat Seth Hubbard men inser att de få pappersarken han fått är explosivt material som kommer att orsaka stort rabalder. Han känner sig redo att ta Seths parti och med alla medel försvara dokumentet och verkställa den döde klientens sista vilja. Seth tänker snuva hela släkten (alla barn och barnbarn) på minsta lilla dollar och i stället ge mer än tjugo miljoner till sin hushållerska. Någon enstaka miljon eller så ska gå till hans bror, var han nu finns, om han ens lever…
Ett äldre testamente bevittnat och inlämnat hos en aktad advokatbyrå ger såklart allt till släkten. Nu sitter alltså Jake på ett handskrivet och icke bevittnat dokument som säger något helt annat. Och Seth är en vit gammal man, hushållerskan är en medelålders färgad kvinna som jobbat deltid hos honom i några få år. Elaka tungor hävdar att hushållerskan måste ha erbjudit Seth sex eller kanske tvingat den smärtpåverkade mannen att skriva som han gjort…
Jake får fullt upp med att försvara testamentet och arvet till hushållerskan. Seths barn och barnbarn sluter alla upp med varsin advokat och samtliga vill förstås ha en del av kakan. Den vita majoriteten i Clanton vill ju knappast se att hushållerskan blir den rikaste svartingen i hela regionen. Varför ska hon få en förmögenhet? Vad har hon gjort egentligen? Något lurt måste det vara frågan om!
Jake får kämpa hårt mot domaren i fallet och mot en massa jobbiga advokater och också för att finna ett motiv till Seths nya testamente. Helst skulle han vilja hitta mer information om Seths bror också. Somliga advokater i röran ställer bara till fler problem och drar sig inte för att smutskasta hushållerskan eller Jake. Men den unge advokaten kämpar på och efter hela 541 sidor är det slut. Kanske att så här många sidor är några för mycket men nog är väl Grisham-böckerna om Jake Brigance generellt sett lite bättre än hans övriga advokatberättelser? Jo, jag tycker nog det.