John Gilstrap: Spring, Nathan spring (Forum 1997)
(Nathanīs run. 1996)

Nathan är 12 år och sitter i ungdomsfängelse. Där blir han överfallen av en vakt som vill döda honom. När kampen är över har Nathan i självförsvar dödat vakten och förstår att han hamnat i en sits han inte kan klara sig ur. Vem skulle tro på honom? Han kommer ju att få ruttna ihjäl i fängelset.

Så Nathan flyr och lyckas mot alla odds att hålla sig undan polisen. Alla vill snabbt ha tag på den unge mördaren. Dödsstraff hävdar somliga, andra vill ha mildare straff, han är ju bara ett barn.

En växande nationell radiokanal i landet debatterar fallet Nathan, allmänheten ringer in och säger sitt hjärtas mening; fånga den hemske mördaren. Självklart är Nathan till 100 % skyldig på ett sätt men att det kan ha varit fråga om självförsvar funderar ingen ens över.

Från sitt gömställe hör Nathan sig själv diskuteras på radio och trött, rädd och ledsen men bestämd ringer han så upp radiokanalen för att berätta sin version. Och sakta svänger opinionen. Flera samtal senare tror väldigt många att det kanske trots allt är sant det killen berättar, men för mordet i fängelset måste han ändå höras. Och då får han sluta gömma sig och överlämna sig till polisen.

Men det vill han inte, inte än och tur är väl det. Någon har satt ett mordkontrakt på Nathan och uppdragsgivaren skickar ut nya jägare. Och jägaren finner Nathan före polisen...

Rakt in i händelsernas centrum, action och spänning från första början. En hemsk jakt på en liten kille som inte fattar varför han är jagad. Bara efterlyst, hatad, förföljd för att han försökt skydda sig mot en mördare. Mycket läsvärd. Det sämsta är att boken snabbt tar slut. 302 sidor.




John Gilstrap: Ont blod (Richters 2004)
(Scott Free. 2003)

Scotts föräldrar har separerat men de bråkar ändå och verkar tävla om sonens uppmärksamhet. Modern är en berömdhet och har så gott om pengar att hon kan köpa sig sonens närvaro, annars är det helst fadern Scott lever med. Nu har dock mamman tagit sonen med sig till alla tiders häftigaste skidort där Scott kan få susa runt i pisterna.

Men väl på plats krockar semesterveckan i skidbacken med en Metallicakonsert så Scott och äldre polaren Cody ger sig iväg i Codys lilla flygplan. Det var dumt gjort för den värsta stormen är på väg och naturligtvis blir det en otäck krasch. I det hemskaste oväder med snö, blåst och otrolig kyla, mitt ute i ingenstans blir det en tuff kamp för överlevnad. Scott måste kämpa inte bara mot vädrets makter utan också mot hunger, vargar och klockan. Och vädret omöjliggör alla sök-och räddningsförsök som far och mor kräver.

Som om detta inte vore nog inser Scott att han till slut måste lämna flygplansvraket för att rädda livet. Efter en hård natts vandring finner han så, mer död än levande, ett hus från vilket det luktar mat. Han knackar på. Och blir insläppt hos en mycket kallhamrad mördare. Ur askan i elden...

När jag kommit mer än halvvägs in i boken infinner sig en känsla av att jag vet hur det kommer att sluta (och jag får rätt) men det hindrar inte att det för det mesta är riktigt spännande. Och så här mycket snö, kyla och skidåkning var det länge sen jag fick i en bok och det känns rätt originellt. 379 sidor väl värda att läsas.