Frederick Forsyth: Ikon (Albert Bonniers Förlag 1997)
(Icon. 1996)

Språkgeniet Jason Monk låter sig värvas till CIA och blir en av deras bästa agenter. Under många år lyckas han värva flera högt uppsatta ryssar och de lämnar över synnerligen värdefull info till USA till dess att ryssarna en dag plötsligt försvinner. CIA har en förrädare i de egna leden!

Många år senare står det klart att Igor Komarov står i begrepp att bli Rysslands nye ledare. Han är dum nog att skriva ned sina innersta tankar och planer och de pappren blir stulna och överlämnade till väst.

Nu vet fienden att Komarov är en fullfjädrad galning, en man med planer på att bli diktator, starta krig mot grannländerna och utrota alla i landet som inte är, som han ser det, riktiga ryssar. Minoritetsfolken i nationen skall fraktas till arbetsläger eller genast avrättas som de avskum och sopor de är…

USA kallar in Jason Monk i tjänst igen och med fara för eget liv startar han en på rysk mark snillrik kampanj som skall omintetgöra Komarovs möjligheter att nå den ultimata makten i landet. Men skall det lyckas måste han även hålla sig undan Komarovs högra hand, säkerhetschefen Grisjin som leder specialtrupperna det Svarta gardet!

446 sidor som känns som några hundra till… Jag läser och läser men slutet närmar sig bara långsamt. Det hela är välskrivet, detaljerat och trovärdigt, men tempot är rätt lågt och spänningen hade gärna fått skruvas upp lite. Jag ger helheten en medeltrea i betyg och det är väl inte det sämsta men för den som älskar kalla kriget-spionromaner kan det här säkerligen uppskattas rejält mycket mer.




Frederick Forsyth: Fantomen på Manhattan (Albert Bonniers Förlag 2000)
(The Phantom of Manhattan. 1999)

Har du läst boken Fantomen på Operan av Gaston Leroux? Sett och hört Andrew Lloyd Webber´s musikal The Phantom of the Opera? Lyssnat på skivan? OK, då har du fortsättningen här.

Fantomen har fört sin älskade Christine till sina domäner under Parisoperan och Christines älskade Raoul har precis följt efter dem dit. När polis och teaterfolk också strömmar ned i katakomberna är Fantomen försvunnen. Boken berättar resten av historien om Fantomen, Christine och Raoul... och Pierre, Christines son som hon har tillsammans med... Raoul? Fantomen?

Efter flykten från Paris tar Fantomen sin tillflykt till Amerika. Via ombud bedriver han olika affärer och är nu en förmögen man. Men det räcker inte. Han saknar och älskar fortfarande fantastiska Christine men han är fortfarande vanställd och måste dölja sitt ansikte för omvärlden. Fantomen börjar arbeta med att uppföra världens finaste operahus. Han skriver en ny underbar opera och operastjärnor från hela världen reser till Manhattanoperan för att medverka i en ny succé, bland dem Christine...

Ovetandes om vem som står bakom bygget, operan, inbjudningarna får Fantomen åter kontroll över sin älskade. En kort bok, runt 180 sidor, men så bra! Forsyth berättar en mycket trovärdig fortsättning på världens mest sedda musikal. En svart, sorglig historia. Läs! Men bara om du varit med huvudpersonerna från början.




Frederick Forsyth: Veteranen och andra noveller (Albert Bonniers Förlag 2002)
(The Veteran. 2001)

Det här är 5 noveller fördelade på 359 sidor. Ett par stycken på 30 sidor vardera, någon på 70, en annan på 80. Den avslutande novellen om indianflickan Whispering Wind är ca 140 sidor lång. Och för den som läst Forsyths härliga novellsamling Inga ormar på Irland kommer detta att bli en stor besvikelse. Slutknorrarna på novellerna är faktiskt föga märkvärdiga. Satt man och hade blivit glatt överraskad/chockad över sluten i förra samlingen sitter man nu mest och säger till sig själv: jaha, var det inte mer.

I "Veteranen" har vi en gammal man som blir överfallen och rånad på stan. Trots ögonvittnen och konkreta bevis som ser ut att kunna leda till en solklar fällande dom lyckas en smart advokat få bovarna fria. Fast de får sitt straff ändå... "Den skönaste konsten" handlar om en fattig man som vill få en gammal tavla värderad. Allt han behöver är lite pengar för dagen och han är överlycklig när han faktiskt får några tusen för det gamla skräpet. Men det är ju inte skräp utan ett okänt mästerverk och nu är han snuvad på miljoner...

"Miraklet" handlar om turister som får höra en riktig snyfthistoria och vill skänka bort sina pengar. Men till vem? "Medborgaren" är en person som vill göra sin plikt och berättar för flygplanspersonalen om mystiska smugglare. Och slutligen, "Whispering Wind", där en soldat under 1800-talet krigar mot indianer, blir kär i en fångad indianflicka, släpper henne fri till chefernas förtret och senare själv blir tagen av indianer. Och soldaten är snart impopulär hos både indianer och soldaterna, men alltjämt tokförälskad och då kan det ibland gå en illa. Eller?

Detta är mycket långt ifrån Forsyths många agent-/spionromaner med det är kul med variationen i novellerna, välskrivet men egentligen inte vare sig superspännande eller speciellt överraskande. Fast förväntningarna var höga efter novellsamlingen Inga ormar på Irland, det erkännes.




Frederick Forsyth: Hämnaren (Albert Bonniers Förlag 2004)
(Avenger. 2003)

Under Vietnamkriget var Cal Dexter en av de allra bästa, en tuffing i Tunnelråttorna, en elitstyrka som rensade Vietcongs underjordiska lönngångar på fiender. Väl hemma efter kriget föll hans liv senare samman. Dottern blev mördad, hustrun tog livet av sig.

Cal Dexter blev Hämnaren, en skicklig problemlösare som den med gott om pengar kunde hyra och nu ser han annonsen i tidningen, någon söker hans hjälp, vill ge honom ett nytt uppdrag.

Cal Dexter accepterar det nya jobbet. Det hela handlar om miljardären Edmond som vill ha hämnd, se rättvisa skipad. Hans barnbarn har farit iväg till Jugoslavien som hjälparbetare och där blivit brutalt mördad av banditer. Edmond vill att Hämnaren finner de skyldiga. Och Hämnaren misslyckas aldrig…

350 rätt spännande sidor.




Frederick Forsyth: Dubbelgångaren (Albert Bonniers Förlag 2007)
(The Afghan. 2006)

Muslimska terrorister slarvar med hanteringen av sina mobiltelefoner och västvärldens trupper stormar in för att arrestera dem. Några skurkar infångas, några dör och en bärbar dator visar sig vara full med oroande information. Däri finns planer på något synnerligen spektakulärt terrordåd men man lyckas inte omedelbart avslöja detaljerna. Vad skall ske? Var? Hur? När?

Den som kanske vet något om allt detta är Afghanen, Izmat Khan, men han är amerikansk fånge på Guantanamobasen på Kuba.

Under (påhittat) sken av att Afghanen lyckats komma fri låtsas nu agent Mike Martin (nu äldre än han var som aktör i boken Guds vrede) vara just den legendariske och hemlighetsfulle Afghanen för att komma terroristerna närmre. Martin finns snart på ett fartyg på väg mot sin slutliga destination i vad som alla runtomkring honom säger skall vara ett spektakulärt självmordsuppdrag i Allahs ära!

Jag har tidigare klagat lite över kanske väl utdragna Forsyth-berättelser, somliga där mängden detaljer och sidospår gjort storyn en anings seg och långdragen. Här omfattar Dubbelgångaren endast 327 sidor, men nu känner jag snarare att storyn är tunnast tänkbara, att inte mycket händer och att spänningen infinner sig endast 20-30 sidor från slutet. Jaja, så kan det bli…