Ian Fleming: I Hennes Majestäts hemliga tjänst (Bonniers 1965)
(On Her Majesty’s Secret Service. 1963)

Det är möjligt att somliga inte gillar George Lazenby som Bond i filmen med samma namn men i romanform är James Bond alltid samme Bond. Den här berättelsen på 243 sidor är väldigt lik den som filmatiserats och det handlar förstås om Blofeld i alperna och Bonds förälskelse och giftermål med grevinnan Teresa di Vincenzo.

Blofeld är eftersökt allt sedan händelserna i Åskbollen och står ingenstans att finna. När han så dyker upp är det som Greve Balthazar de Bleuville, en titel han nu gör anspråk på från sitt residens Piz Gloria i de Schweiziska alperna. Som heraldikern Sir Hilary Bray skall Bond besöka mannen för att se om denne nu verkligen är storskurken och ärkefienden Blofeld och om så är fallet ställa honom inför rätta en gång för alla.

Uppe bland de schweiziska alperna håller greven på med allergiforskning för att hjälpa ett gäng undersköna unga kvinnor bli kvitt sina besvär och greven ser faktiskt ingenting ut som den Blofeld Bond känner. Är det måhända inte Blofeld? Ja, i boken ser mannen faktiskt inget ut som i filmen heller för den delen, här har han långt silvervitt hår. Vi får också veta att Bonds pappa är skotte och hans mamma född i Schweiz samt att James av någon anledning hatar skosnören! Och så skall agenten alltså gå och gifta sig också, kors i taket! Överlag är det en helt okej berättelse men den gör sig mycket bättre på film med fantastiska vyer och bra musik.




Ian Fleming: Man lever bara två gånger (Albert Bonniers Förlag 1966)
(You Only Live Twice. 1964)

201 sidor äventyr och ännu efter ca 120 sidor har inget hänt. Jovisst ja, en man på motorcykel har följt efter Bond och en annan man i Japan, för det är dit Bond nu sänts på uppdrag. Bond själv är annars inte riktigt i form. Fattas förvisso bara annat, det har ju bara gått några månader sedan hans hustru dödades. Bonds två senaste uppdrag har misslyckats och hans agerande har utsatt andra för fara. Kanske kan den gamle oslagbare agenten väckas till liv igen om hans sänds iväg till andra sidan jordklotet? Kan Bond möjligen få fram nyttiga uppgifter från den Japanska säkerhetspolisens starke man: Tigern Tanaka?

Jo, självklart kan han det. I över hundra sidor eller så visar Bond vilken duktig man han är. Han lär sig viktiga Japanska seder och bruk, att han kan föra sig som en västerlänning i österland och visst får han fatt på hemlig info om Ryssarna. Det är bara det att väntjänsten som måste betalas är att sätta stopp för botanisten Guntram Shatterhands och hans dödliga trädgård. Shatterhand har nyligen kommit till Japan från Schweiz och på en egen ö låtit uppföra en fantastisk botanisk trädgård fullspäckad med diverse exotiska och dödliga växter. Andra forskare och botaniker välkomnar initiativet men mängder med Japaner ger sig också iväg till ön för att dö. Shatterhands trädgård har blivit det nya häftiga stället att ta livet av sig på! På kort tid har minst 500 japaner kilat vidare...

När Bond får se ett foto på denne Shatterhand blir han alldeles exalterad. Shatterhand och hans hustru är inga mindre än hans ärkefiender Ernst Stavro Blofeld och Irma Bunt... Nu äntligen skall Bond få hämnas sin hustrus död...

Som du märker har boken inte mycket mer än titeln gemensamt med Bond-filmen med samma namn. Visst är Tigern Tanaka med, liksom den japanska tjejen Kissy Suzuki och några elittränade ninjor, men mer är det inte. Första halvan är rätt ointressant men bokens avslutning desto mer läsvärd. Slutar det hela inte rätt tragiskt än en gång?




Ian Fleming: Mannen med den gyllene pistolen (Bonniers 1965)
(The Man with the Golden Gun. 1965)

Boken Mannen med den gyllene pistolen har inte många likheter med filmen med samma namn. Visst, huvudpersonen i båda verken är Agent 007, James Bond från brittiska Secret Service och skurken är Fransisco Scaramanga, med sin gyllene pistol och en tredje bröstvårta, men där slutar likheterna.

Berättelsen börjar med att James Bond vill ha kontakt med sin chef M. Det väcker viss uppståndelse för ingen har hört ifrån agenten på över ett år. Man har förmodat att mannen fångats och dött och när han nu dyker upp blir folk tveksamma. Är det verkligen James Bond som är tillbaka från de döda eller är det en dubbelgångare?

Bond verkar i alla fall inte vara riktigt frisk så varför inte ta tillfället i akt och sända honom på vad som mycket väl kan bli ett självmordsuppdrag?

007 får till uppdrag att stoppa den legendariske lönnmördaren Scaramanga som redan avrättat ett flertal brittiska agenter och verkar vara involverad i alla möjliga kriminella aktiviteter. Bond reser till Jamaica som britten Mark Hazard och tro det eller ej, i sitt första möte med Scaramanga blir Mark Hazard anställd som lönnmördarens assistent och livvakt.

Scaramanga håller på att arrangera ett större möte mellan viktiga affärsmän. De visar sig vara huvudmän för olika brottssyndikat med storslagna planer på att tjäna pengar. Det handlar om narkotikahandel, hasardspel, fastighetsaffärer etc. Naturligtvis får de reda på att Mark Hazard egentligen är agenten James Bond och därmed har han bara någon dag kvar i livet…

Jämfört med filmen är boken ganska händelsefattig och Scaramangas status som fantastisk prickskytt och respektingivande toppbrottsling märker man väl i själva verket inte så värst mycket av. Detta är varken den bästa eller sämsta Bondromanen, men ändå helt okej och faktiskt den allra sista från Fleming. 163 sidor.




Ian Fleming: Octopussy (Triad/Panther Books. 1978)
Detta är en tunn bok på 125 sidor innehållande tre korta Bondberättelser.

Den pensionerade majoren John Dexter Smythe är på Jamaica och dyker i havet. Han försöker bli vän med den stora bläckfisk han funnit och funderar på huruvida den i alla fall för människan dödligt giftiga blåsfisken är farlig även för det lång- och mångarmade havsdjuret. Dexter Smythe beslutar sig för att försöka fånga en blåsfisk och servera den till Octopussy.

En vacker dag när majoren efter ett dyk kommer hem finns James Bond i hans bostad. Bond berättar att han förstått att majoren har en del synder på sitt samvete och då backar historien och vi får veta vad den gamle militären ägnat sig åt.

Novellen Octopussy omfattar drygt 40 sidor och agent James Bond medverkar bara på ett par enstaka sidor. Det är väl inte dåligt det här, men inte kan man kalla detta ett Bond-äventyr. Filmen med samma namn har inte heller mycket med den här berättelsen att göra men visst kallar sig väl Bond för major Dexter Smythe i början när han stjäl ett litet flygplan?

Berättelse nummer två är Property of a Lady och handlar om en ung kvinna som fått ett fantastiskt arv, ett mycket värdefullt Fabergéklot. Då kvinnan är en rysk agent kan britterna bara anta att ”arvet” är betalning för gamla tjänster och skickar James Bond till Sotheby´s auktionshus när det är dags för klotet att omvandlas till reda pengar. Förmodligen kommer någon annan rysk spion att vara där och trissa upp försäljningspriset. Bond måste hålla ögonen öppna…

Drygt 30 sidor kortnovell där Bond egentligen inte gör mer än besöker en auktion. Den här scenen finns förvisso med i filmen Octopussy men där är ju Bond betydligt mer aktiv och i händelsernas centrum. Novellen är en ganska blek historia.

Sist kommer berättelsen som gett Bondfilmen Iskallt uppdrag sin originaltitel; The Living Daylights. Händelserna här finns också med i den filmen som en tidig scen där Bond träffar den kvinnliga huvudpersonen.

Agent 007 åker till Berlin för att försöka rädda agent 272. Han måste fly till väst och har Östtyska polisen och ryska KGB efter sig. Under endera av tre på varandra följande dagar kan 272 tänkas göra sitt försök att komma över till väst. Olyckligtvis verkar KGB ha samma information som britterna och har satt en lönnmördare på uppdraget att stoppa honom. Nu måste Bond oskadliggöra lönnmördaren…